Quantcast
Channel: Mia Lundins Webshop
Viewing all 40 articles
Browse latest View live

Vin- och kaffeälskare, drick upp! Det är bra för dina goda tarmbakterier (mikrobiomer)

$
0
0

Översatt från Los Angeles Times artikel 29 april, 2016

Forskare har goda nyheter för dem som älskar kaffe, te och vin: att inta någon av dessa drycker förknippas med en mer hälsosam och varierande koloni av mikrober, som lever i magen.

Motsatsen är sanningen för den som konsumerar söta drycker och mjölk med full fetthalt såväl som att äta mycket kolhydrater och att frekvent äta snacks, rapporterade forskare i veckan i tidskriften Science.

Med andra ord, när det handlar om sammansättningen av din mages mjölsyrebakterier är du vad du äter – och dricker.

”Totalt hittade vi 60 diet-faktorer som påverkar mångfalden”, sa Dr. Alexandra Zhernakova, en forskare vid Universitetet i Groningen i Nederländerna och förste författare till studien i en kommentar. ”Men det finns en god korrelation mellan mångfald och hälsa: större mångfald är bättre.”

Dina tarmbakterier är en koloni av mestadels gynnsamma bakterier, svampar och virus som lever på och i din kropp. Dessa mikroskopiska organismer tjänar sitt uppehälle genom att hjälpa dig att bearbeta mat och att reglera ditt immunförsvar. Experter tror att sammansättningen av en persons mikrobiella koloni också kan spela en roll vid affektiva störningar, fetma och andra sjukdomar, inklusive funktionella tarmbesvär (IBS).

Men studier av mikrobiom är ett relativt nytt område och forskarna arbetar fortfarande på att förstå exakt hur ett hälsosamt mikrobiom ser ut.

Zhernakova och hennes kollegor bidrog till att göra bilden klarare genom att analysera magmikroberna på över 1100 personer. De identifierade 126 faktorer som korrelerade med förändringar i sammansättningen av en individs mikrobiella koloni. Dessa innefattar 60 som relaterar till diet, 12 som associeras till sjukdom, 19 som är kopplade till läkemedel och fyra bundna till rökning.

”Såvitt vi vet är detta den första studien som systematiskt uppskattar ett så brett spektrum av värd- och miljömässiga faktorer i relation till mikrobiom i magen och i så stor skala”, sa Jingyuan Fu, en systemgenetiker vid Universitetet i Groningen som arbetade med Zhernakova.

Forskarna analyserade avföringsprov från 1135 holländska deltagare i Lifelines-DEEP-studien. Deltagarna samlade in sina egna avföringsprov i hemmet och placerade dem sedan omedelbart i frysen.

Ett fåtal dagar senare transporterades proverna till universitetets labb, där de hölls nedfrusna tills de behandlades av forskarna. Detta säkerställde att inga av bakterierna hade möjlighet att växa eller förändras från tiden då proverna samlades in. Dessutom garanterade det att alla prover behandlades på samma sätt.

”Vid lägen där prover skickas in med post i rumstemperatur är leveranstiderna för varje prov olika”, sa hon. ”Den situationen kan leda till bakterietillväxt under transporten och lägger extra ’dissonans’ till upptäckterna.

Efter att ha analyserat proverna och jämfört dem med andra data som samlats in till Lifelines-DEEP-studien fann forskarna att konsumtion av frukt, grönsaker och yoghurt inverkade positivt på den mikrobiella mångfalden i magen. Det gjorde också intag av te, vin, kaffe och kärnmjölk.

Å andra sidan, söta drycker och goda tilltugg förknippades med lägre nivåer av mångfald. Likaså gällde för att ha funktionella tarmproblem (IBS) och att röka under en graviditet.

Kvinnor tenderar att ha mer mikrobiell mångfald än män och äldre personer har större mikrobiell mångfald än yngre personer, upptäckte forskarna.

Studien adresserar inte exakt varför särskilda livsmedel och beteenden påverkar blandningen av mikrober som befinner sig en persons mage. Dock rapporterar forskarna att människor som åt mycket yoghurt och kärnmjölk hade högre nivåer av bakterierna som används vid tillverkningen av dessa livsmedel i sina magar.

”När det gäller mer komplex mat, såsom frukt och grönsaker, vet vi inte svaret”, sa Fu. ”Vi kan föreslå att förändringar i fiberinnehåll och sammansättning av kolhydrater spelar en roll, men detta borde studeras i detalj i förhållande till varje livsmedel.

Fu beskrev också många områden av forskning som gruppen hoppas angripa härnäst. Hon sa att de hoppas kunna utöka studien till 10 000 deltagare och följa dem över tid. De vill även samla in prover från näsa och hals.

I en relaterad studie kammade forskare igenom tusentals mänskliga avföringsprover för att skapa en katalog av mikroorganismer som koloniserar människans matsmältningssystem. De identifierade mikroorganismsarter från minst 664 olika släkten i magarna på nära 4000 vuxna människor från USA, Storbritannien, Belgien och Nederländerna.

När de utökade samlingen av avföringsprover med ett litet antal av människor från Papua Nya Guinea, Peru and Tanzania upptäckte forskarna en kärngrupp av 14 mikrobsläkten som var så gott som universellt närvarande.

Dessa 14 släkten var vanliga hos 95 procent av människorna som lämnat prover och arterna inom dessa grupper stod för ungefär 72 procent av deras totala mikrobiom i magen. Den huvudsakliga skillnaden mellan individuella människor var det relativa överflödet av mikrober från dessa kärngrupper, inklusive arter från Ruminococcaceae-familjen och från släkterna Bacteroides och Prevotella.

Forskarna hittade flera kopplingar mellan mångfalden i tarmfloran och diverse aspekter av biologiska funktioner. Till exempel hade människor som rapporterade lösare avföring i högre utsträckning en mer varierande mikroflora än dem som hade hårdare och torrare avföring.

Forskarna hittade också betydande sammankopplingar mellan vilket släkte som fanns i överflöd och människors höftomkrets, historik av att ha använt antibiotikan amoxicillin, urinsyrakoncentrationer (en faktor vid gikt) och deras inställning till att äta mörk choklad.

Mer än någon annan faktor påverkade användningen av en lång rad läkemedel variationen i mikrobiomet bland människorna i studien. De tydligaste mönstren visade sig hos dem som nyligen tagit antibiotika, osmotiska laxeringsmedel, medicin för inflammatoriska tarmsjukdomar, bensodiazepiner, antidepressiva läkemedel, antihistaminer eller hormonella preventivmedel eller hormonella medel för att lindra klimakteriebesvär.

Men i motsats till några förväntningar visade informationen inte att överflödet av mikrober hos vuxna påverkades av om personen föddes genom vaginal födsel eller genom kejsarsnitt. Forskarna hittade inte heller några bevis för att de som ammades som barn hade mer mångfaldiga mikrobiomer när de växte upp.

Ändå understryker båda studierna att ett hälsosamt mikrobiom är en nyckelkomponent i en hälsosam kropp, även om forskarna fortfarande arbetar för att förstå exakt hur de påverkar varandra.

”Det må komma en dag då patienter rutinmässigt förser läkare med avföringsprover för att bättre förstå deras hälsa”, sa Fu.

”Det blir mer och mer tydligt att mikrobiomet i magen fungerar som en sorts fingeravtryck som fångar alla typer av signaler om värdens hälsa”, sa hon.

The post Vin- och kaffeälskare, drick upp! Det är bra för dina goda tarmbakterier (mikrobiomer) appeared first on Mia Lundin.


PMS, orsaker och behandling

$
0
0

Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? 1-2 veckor innan din mens, känns det som om du håller på att tappa greppet och bli tokig? Ena minuten är du ilsken och skäller ut dina vänner och dina kära, nästa minut gråter du och vill att någon ska hålla om dig? Du kanske känner dig låg, väldigt sorgsen eller orolig utan att förstå varför.

Att må på det viset påverkar givetvis hela dig, din familj, dina relationer, din karriär och förmågan att ha kul eller att koppla av under dessa veckor. Du kanske tror, som så många andra kvinnor, att dina symptom inte är verkliga, och försöker ignorera dem eller leva med dem? Du kanske klandrar dig själv och känner dig skyldig, och mindre värd? När mensen sen väl kommer är det som att trycka på en knapp och alla symptom försvinner. Däremot kanske du då istället känner dig skyldig och mindre värd när du tanker på hur du uppförde dig dagarna innan mensen.

Att ha känslomässiga besvär är inte ett tecken på personlig svaghet eller brist på karaktär. När en kvinna har diabetes eller sköldkörtelrubbningar söker hon behandling och tar insulin eller sköldkörtelhormon utan skuldkänslor, men när det handlar om PMS symptom som depression, ångest och oro så skäms många kvinnor för sitt tillstånd. Nu är det dags att sluta skämmas och ta itu med en av de viktigaste anledningarna till att du inte mår bra – dina hormoner och signalsubstanser är i obalans. Du lider av PMS, premenstruellt syndrom eller PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, en svårare typ av PMS och det finns en lösning! Jag har med stor framgång behandlat tusentals kvinnor som led av PMS.

VAD ORSAKAR PMS?

Progesteron är det första hormonet som minskar allteftersom vi blir äldre. I mitten till slutet av trettioårsåldern börjar det bli vanligare med cykler där ingen ägglossning sker och då bildas inget progesteron. Även om det fortfarande förkommer ägglossningar är progesteronnivån inte optimal. Allopregnanolone är en metabolit, biprodukt av progesteron.

Studier visar att PMS-besvär som oro, irritation och raseri hänger ihop med en kraftig sänkning av cirkulerande progesteron och dess biprodukt allopregnanolone. Allopregnanolone aktiverar GABA i hjärnan (den lugnande signalsubstansen). Progesteron ökar också antalet och känsligheten av serotoninreceptorerna i hjärnan. Biokemiskt sett har patienter med PMS-symptom lägre nivåer av progesteron och allopreganolone i blodet,  och lägre nivåer av GABA och serotonin i blod och urin under den premenstruella fasen i menstruationscykeln. De saknar alltså de signalsubstanser som kan ge dem en känsla av lugn och välbefinnande. Studier visar att SSRI preparat, serotoninupptagningshämmare, ökar mängden av allopregnanolone och det är troligtvis en av anledningarna att SSRI preparat kan minska PMS symptom hos vissa.

BEHANDLING AV PMS

Att tillföra progesteron är nödvändigt för att effektivt behandla symptom på PMS. Eftersom symptomen är direkt kopplade till sjunkande progesteron/allopregnanaolone-nivåer innan din mens börjar, är det vettigt att höja nivåerna av progesteron under PMS-fasen för att lindra symptomen.

Det är dock viktigt att använda bioidentiskt progesteron, som din kropp biokemiskt känner igen, snarare än ett syntetiskt progesteronläkemedel, som din kropp inte känner igen. Att använda bioidentiskt progesteron kommer att försäkra att du balanserar dina hormoner på ett naturligt sätt, utan oönskade biverkningar, såsom en ökad risk för bröstcancer, stroke eller hjärtsjukdomar, vilka är förknippade med syntetiskt progesteron.

Näringsmässigt stöd är också användbart när man har att göra med PMS. Tillskott som magnesium, B-komplex och 5-http, (5-hyroxytryptofan), en förelöpare till serotonin har visat sig kunna öka serotoninnivåerna och främja muskelavslappning och känslan av lugn.

 

BALANSERA DINA HORMONER MED BIOIDENTISKA HORMONER

  • Progesteronkräm 1 pump 2ggr dagligen, dag 16-28 av menscykeln (dag 1 är första dagen du blöder)

ÖKA DIN SEROTONINNIVÅ

Tillför kosttillskott som hjälper till att återfå en bättre nivå av serotonin i kroppen.  Receptet för ökad serotoninnivå i kroppen är:

5HTP är kontraindicerat, och inte att rekommendera för individer med diagnosen bipolärsjukdom eftersom 5HTP då kan orsaka mani.

Under tiden som du jobbar på att öka serotoninet kan du ta GABA eller Kavinace  för att hitta lugnet. Kavinace är också GABA och naturligt men lite starkare. Kavinace ultra innehåller detta GABA plus melatonin och 50 mg 5htp. Kavinace ultra är rekommenderat endast vid läggdags om du har svårt att sova.

Vid svår PMS och där kosttillskott och progesteronkräm är tillräckligt, rekommenderar jag ett SSRI preparat som Premalex, Cipramil eller Cipralex, men jag ber mina patienter ta medicinen hela månaden.

 

ÄT RÄTT MAT

Hormonkost_omsl1 (1)

(Utdrag från min bok Mat för hormonell balans som kommer i bokhandlarna i augusti).

Det finns dessvärre ingen mat du kan äta som direkt förvandlas till de hormoner äggstockarna producerar. Jag har ett antal gånger fått frågan av kvinnor om de kan äta jamsrot eller sötpotatis för att öka progesteronet i kroppen, eftersom de har hört att bioidentiskt progesteron är utvunnet ur dessa rotfrukter. Men det är så att det bara är själva hormonet som är utvunnet och sedan modifierat i ett laboratorium tills det är precis likadant som ditt kroppsegna progesteron. Man använder alltså ingenting av själva roten i denna process, så inte ens om du åt ett helt lastbilsflak med sötpotatis skulle det hjälpa.

Däremot kan du bevara din hormonella balans och skjuta upp och mildra klimakteriet så länge som möjligt genom att förse din kropp med rätt bränsle.

Se till att få i dig mat som

* innehåller byggstenarna för dina kvinnliga könshormoner

* innehåller den näring du behöver för att tillverka signalsubstanser, vilka ser till att du känner dig gladare och mindre stressad

* minskar inflammationen i din kropp, eftersom inflammation orsakar obalans i hormonnivåer och hjärnkemi

* balanserar blodsockret och insulinet, då en kost rik på sötsaker orsakar högt insulin, vilket i sin tur blockerar hormonreceptorerna och gör det svårt för hormonerna att komma in i cellerna

* håller tarmen i gott skick med hjälp av hälsosamma bakterier, för de hjälper till att bryta ned hormonerna så att din kropp kan använda dem, men de hjälper även kroppen att göra sig av med hormonerna när de har gjort sitt.

 

MINSKA STRESSEN.

Det hormonella systemet är väldigt känsligt för stress och känner av om du är för stressad, om du äter fel, tränar för hårt, alternativt om du är trött eller sjuk. Då ser hjärnan till att du inte blir gravid genom att den stänger av signalerna till äggstockarna som normalt utlöser de hormoner som triggar ägglossning och ger dig hormonell balans. Du kan se det som kroppens försvarsmekanism som ser till att du inte blir gravid när du inte riktigt är rustad för att klara av det.

Kvinnor i mitten av trettioårsåldern fram till mitten av femtioårsåldern genomgår vanligtvis inte bara hormonella förändringar utan är ofta påverkade av en hel del yttre stress. Kanske känner du igen dig i besvärliga tonåringar, åldrande föräldrar, svårigheter i din relation och ett påfrestande arbete? De flesta av oss tillbringar så mycket tid med att ta hand om andra, och rusar från ett åtagande till nästa. Vi har alldeles för sällan tid för oss själva.

För att minska på stressen brukar meditation, yoga och olika andningsövningar fungera utmärkt. Även mindfulness – medveten närvaro här och nu. Ju mindre sterssad du är, ju längre håller sig dina hormoner balanserade innan du går in I klimakteriet.

Sist men inte minst, glöm inte att andas :). När jag var i Sverige sist hade jag äran att träffa Anders Olsson som skrivit boken Medveten andning. Jag rekommenderar den boken starkt!

bok-usp

Ha det gott!

Mia Lundin

 

 

 

 

Referenser

Schüle C1, Nothdurfter C2, Rupprecht R2 “The role of allopregnanolone in depression and anxiety.”Prog Neurobiol. 2014 Feb;113:79-87. doi: 10.1016/j.pneurobio.2013.09.003. Epub 2013 Nov 8.

Patrizia Monteleone, Stefano Luisi, Arianna Tonetti, Francesca Bernardi, Alessandro D Genazzani2,Michele Luisi1, Felice Petraglia3 and Andrea R Genazzani “Allopregnanolone concentrations and premenstrual syndrome.” European Journal of Endocrinology (2000) 142 269–273

 

.

 

The post PMS, orsaker och behandling appeared first on Mia Lundin.

video/TV

$
0
0

Malou efter10 24 sep, 2013

Om bioidentiska hormoner för kvinnor

Miljoner kvinnor världen över brottas med klimakteriebesvär som försvårar livet och vardagen, och på många biter inte de hormonmediciner som finns. I USA använder många kvinnor så kallade bioidentiska hormoner. Mia Lundin, barnmorska i USA och Viveca Odlind, gynekolog Läkemedelsverket diskuterar i Malou Efter tio den 16 februari 2012.

malou1

 

 

 

 

The post video/TV appeared first on Mia Lundin.

Mia intervjuad av Evas relationspodd!

$
0
0

Känns det ibland som att livet plötsligt blivit grått och trist och att du är på väg att förlora fotfästet? Vaknar du i vargtimmen med oro och hjärtklappning och pendlar i vardagen mellan ilska och tröstlöshet? I veckans poddavsnitt får du möta Mia Lundin, legitimerad sjuksköterska och barnmorska. Hon är bosatt i USA sedan 33 år och besöker ofta Sverige då hon håller fullsatta föreläsningar om hormonrubbningar och vägen till balans, harmoni och välmående. Mia Lundin har hjälpt tusentals kvinnor ur en känslomässig berg- och dalbana genom behandling med bioidentiska hormoner och en förändring av livsstilen.

Intervjun

Så här säger Eva och Eva på relationspodden

Vi har valt att göra denna podcast för att du på enklaste sätt ska inspireras till att titta på ämnet relationer från ett nytt perspektiv. Vi människor har så lätt att göra det vi gjort, tänka det vi tänkt, känna det vi känt, om och om igen – trots att det sällan leder dit vi vill. När vi lyfter blicken och ser den ”stora bilden” av relationer så hittar vi ofta nya spännande vägar. Efter att ha träffat tusentals individer i våra workshops, föreläsningar, online utbildningar och i privata sessioner vet vi väldigt väl vad som leder framåt.  Vi hoppas att du ska inspireras och njuta av resan.

Varmt Välkommen på en spännande resa!
Eva Berlander & Eva Nordin

 

The post Mia intervjuad av Evas relationspodd! appeared first on Mia Lundin.

Hur livet kan se ut när östrogentanken är tom:

$
0
0

För några veckor sedan kontaktade jag en vän som jag inte sett på länge för att ses på en fika.  När vi träffades tyckte jag inte att  jag kände igen henne. Hon såg annorlunda ut och betedde sig lite konstigt. Jag blev lite orolig men jag sa ingenting.

Nån vecka senare fick jag ett mejl  från henne och i det förklarar hon varför hon kanske hade uppfattats som konstig och beskrev i detalj hur man kan må när hjärnan helt plötsligt inte har tillgång till östrogen, det hormon som håller signalsubstanserna dopamin och serotonin balanserade.

Givetvis så mår inte alla på detta vis när östrogenet sjunker, men jag vet att många gör det och tror att de håller på att på bli tokiga. Därför tyckte jag att det var viktigt att dela med mig och frågade min vän om jag kunde skriva en blogg om hennes upplevelse.

Om du mår så här, så vill jag att du ska veta att det finns hjälp, det finns lösningar. Du håller inte på att bli tokig och du behöver inte må så här.

Du kan läsa mer om klimakteriet och bioidentiska hormoner här och i många av mina andra blogginlägg http://mialundin.se/hormonersattning-vid-klimakteriet-mia-lundins-rekommendationer/

Så här skrev min vän:

För drygt två veckor sedan kände jag något ospecifik knölaktigt samt värk i vänster bröst. Jag fick panik och slet då av mig Estradotplåstret och tog inte ens Utrogest. Ja, vi pratar panik och ångest på hög nivå, inget realistiskt tänkande. Inga Kavinace hjälpte. Kropp och själ började “försvinna” efter typ någon timme utan plåster! Nåväl, efter alla undersökningar och besök på Radiumhemmet så visade det sig att det var en cysta som sedan spruckit. Fortfarande lite värk men hålla självkoll så klart. Min läkare på Radiumhemmet rekommenderade att jag gick tillbaka på Estradot och Utrogest så sedan ett dygn är är alla hormoner åter på och i kroppen! Och jag lever och fungerar. Ser färger igen!

MEN, det oerhört “intressanta” under dessa två veckor är min fullkomliga förvandling från en hyfsat alert driftig snabbtänkt person till en dementaktig osammanhängande oformlig gamling som levde i en stressbubbla NÄR JAG INTE TOG MINA HORMONER! Jag hörde halva meningar och kunde inte svara för hjärnan var halvtom och tolkade inte. Ibland gjorde jag halvhjärtade försök att få till ett svar men blev osammanhängande och svårt finna ord. Som värst klarade jag inte gå in i hissen med grannar för jag visste inte hur jag skulle trycka på 3an så jag gick trapporna i stället…

Sätta på gasspisen och laga mat var uteslutet. Lappar i fickan med allt från kartor till vår egen portkod. Mobilen som är min bäste vän kunde jag inte hantera, bara läsa sms och mail. Fick hjälp av min man med mathandling, i tvättstugan mm; ja. listan kan göras lång. All energi gick åt till att hålla huvudet uppe, fokusera med blicken och bara låtsas vara normal. Jag hade tänkt berätta för dig Mia när du frågade hur jag mådde när vi sågs, men jag får dessutom värsta hysteriska gråtattackerna, så jag klarade inte det. Har alltid värk men nu har det varit outhärdlig. Det är alltså så här kvinnor i klimakteriet mår utan BHRT (bioidentiska hormoner)?! Visst har jag varit orolig för knölen men detta är bortom all rim och reson.

Seriously, skriver inte detta för att få medlidande, allt ok igen. Men är det SÅ HÄR jag hade mått om jag inte mött Mia för 5 år sedan som ordinerade mitt plåster och progesteron?!?! Verkligen inget jag tänker vara hemlig om. Min man och jag kan skriva en halv bok om dessa veckor och förvandlingen.

Smackade på plåstret igen för ett dygn sedan, Utrogest i går kväll och idag är allt som vanlig. Fixar och pyntar. Kommer i kapp med nyheter och räkningar. Ja, ni vet, det man gör när man varit skitsjuk och nerbäddad typ under två veckor Jag har alltid lite halvt skämtsamt sagt att “det sista man tar bort från mig när jag ska dö är mitt plåster”. Nu är jag gravallvarlig – det ska skrivas in i mitt testamente!

The post Hur livet kan se ut när östrogentanken är tom: appeared first on Mia Lundin.

Hur du återhämtar dig från binjureutmattning

$
0
0

Innan du läser denna blogg så rekommenderar jag att du läser min tidigare blogg: Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar. Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol. Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin och feed back systemet av kortisol till hypofysen är överansträngt och fungerar inte så bra längre. (läs gärna mer om detta min bok Kaos i kvinnohjärnan)

Vanliga stressfaktorer:

  • Ansvar för åldrande föräldrar
  • Kronisk sjukdom
  • Överkänslighet mot viss mat
  • Näras och käras död eller sjukdom
  • Krävande chefer
  • Bantning
  • Matsmältningsproblem
  • Ekonomiska svårigheter
  • Hormonell obalans
  • Infektioner
  • Brist på vila
  • Sömnbrist
  • Dåligt näringsupptag
  • Äktenskapsproblem
  • Oljud
  • Smärta
  • Perfektionism
  • Överhoppade måltider
  • Trafik
  • Alltför många intryck

Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ofta beskrivs som “binjuretrötthet”.

När våra binjurar inte längre producerar korrekta mängder av kortisol, DHEA och adrenalin förlorar vi förmågan att orka med stress vilket resulterar i symptom på grav utbrändhet.

Mental och fysisk utmattning, oförmåga att återhämta sig från stress eller sjukdom, sömnsvårigheter med problem att somna och problem med avbruten sömn, depression, kroniska infektioner, orkeslöshet, en känsla av att det är för mycket, instabilt blodsocker, sug efter salt, panikattacker och skenande tankar, viktökning runt midjan, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi samt en känsla av att vara uppe i varv men ändå trött, är alla tecken på låga binjurehormoner i kombination med lågt serotonin.

ÅTERHÄMTNINGSPLAN

Sov

Ett gammalt italienskt ordspråk lyder: ”Sängen är medicin”. Det är sant. Tillräckligt med sömn är betydelsefullt för den dagliga återhämtningen, återbalanseringen och föryngringen av kroppen.

Minska din stress

För att bli frisk och återhämta sig ordentligt från binjuretrötthet är det viktigt att förstå att det inte är något som kan ske över en natt. Börja med att titta på vad som orsakar stress i ditt liv. Gör ett medvetet val att förändra ditt liv, konfrontera och avlägsna sådant i ditt liv som orsakar för mycket stress. Det är viktigt att du inser vad som varit den grundläggande orsaken till din obalans. Ställ dig frågan: Vilka är mina fem värsta stressfaktorer? Har du det jobbigt med relationer, arbete, sjukdom, kosthållning eller alltför mycket att göra? När du väl har identifierat dina stressfaktorer kan du påverka eller till och med få bort en del av det som är jobbigt. Lägg märke till när du har ont i magen, en klump i halsen, känner dig orolig eller blir svettig i handflatorna. Vad är det som gör att du känner obehag eller blir upprörd? Ta reda på vad det är som tänder din stubin så att säga och försök att om möjligt få bort sådana faktorer ur ditt liv.

  1. Sänk ribban! Du behöver inte vara perfekt. Ingen kommer att tacka dig för det när du hamnat där i de utbrändas land.
  2. Ta dig tid att andas
  3. Älska och förlåt dig själv och andra
  4. Meditera
  5. Gör mindre
  6. Spendera mer tid med barn och familj
  7. Få massage
  8. Gå på lugn promenad i naturen
  9. Yoga
  10. Utveckla intimitet
  11. Samtalsterapi/coaching
  12. EMS

Ät hälsosamt

När du drabbas av låga nivåer av binjurehormoner kan ditt blodsocker också fluktuera och lågt blodsocker kan belasta binjurarna. För att minska denna belastning ska du aldrig tillåta dig att bli hungrig. Ät flera lätta mål om dagen eller ta ett litet mellanmål, till exempel mandlar, ost eller ett äpple varannan timme för att se till att hålla blodsockret stabilt. Alternativt kan du överväga att äta tre näringsrika mål och två till tre mellanmål på regelbundna tider under dagen.

En kombination av oraffinerade kolhydrater (fullkorn, bönor och grönsaker) och protein (fisk, kött, fågel, ägg och mjölkprodukter) samt bra oljor (oliv- och linfröolja) har stor betydelse för att binjurarna ska återhämta sig. Undvik alla härdade fetter, koffein och vita kolhydrater som vitt bröd och skräpmat.

Balansera dina hormoner med bioidentiska hormoner

Ersätt rätt hormon vid rätt tidpunkt i ditt liv. Bioidentiska hormoner främjar balansen av signalsubstanserna, speciellt serotonin. Om du inte tillsätter de hormoner som kroppen saknar, försöker binjurarna kompensera och jobbar då på övertid. Då tar de längre tid att återhämta sig.

Hur vet du om du är i förklimakteriet eller klimakteriet? 

  1. Vid PMS och i förklimakteriet använd progesteronkräm 1 pump 2ggr dagligen, dag 16-28 av menscykeln (dag 1 är första dagen du blöder)
  2. Är du i klimakteriet behöver du både bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron om du har en livmoder. Om du inte längre har en livmoder behöver du ofta bara östrogen. Lär dig mer om bioidentiska hormoner i min blogg: Bioidentiska hormoner är inget konstigt

Rensa bort traumatiska minnen

Bär du på en “tung ryggsäck” av sorg och trauma från barndomen eller tidigare i upplevelser i ditt liv? Har du utvecklat omedvetna mönster som du inte kan släppa? Ibland hjälper inte samtalsterapi när man vill minska tyngden av “ryggsäcken” eftersom sorg ofta är gömt i det undermedvetna.

  1. Prova EMDR
    (Eye Movement Desensitisation and Reprocessing) är en terapimetod baserad på ögonrörelser för behandling av trauman, ångest, panik och sorg. EMDR har använts för psykologiska svårigheter efter traumatiska upplevelser såsom övergrepp, trafikolyckor, rån, traumatiska förluster, överfall o.s.v. EMDR har också använts för behandling av prestationsångest, bristande självförtroende, fobier och andra traumarelaterade tillstånd. Läs mer om EMDR här

Behandla eventuella infektioner

Om du bär på en kronisk infektion jobbar ditt immunsystem och binjurarna på övertid 24/7. Därför är det viktigt att du utesluter eventuell infektion eller inflammatoriska åkommor som orsak till din utbrändhet. Vanliga infektioner som behöver behandlas är:

  1. Parasiter och tarmbakterier
  2. Tandinfektioner
  3. Candida

Öka din serotoninnivå

Tillför kosttillskott som hjälper till att återfå en bättre nivå av serotonin i kroppen.  Receptet för ökad serotoninnivå i kroppen är:

  1. 5HTP 1-2 kapslar på eftermiddag eller vid läggdags
  2. B-Complex med Metafolin 1 kapsel med frukost
  3. Cal/mag 1001, 2 kapslar vid läggdags

5HTP är kontraindicerat, och inte att rekommendera för individer med diagnosen bipolärsjukdom eftersom 5HTP då kan orsaka mani. Under tiden som du jobbar på att öka serotoninet kan du ta GABA eller Kavinace  för att hitta lugnet. Kavinace är också GABA och naturligt men lite starkare. Kavinace ultra innehåller detta GABA plus melatonin och 50 mg 5htp. Kavinace ultra är rekommenderat endast vid läggdags om du har svårt att sova.

Sköldkörterhormoner?

Jag vet att många i Sverige verkligen lider av hypotyreos och har svårt att hitta läkare som förstår och som också är intresserade av att föreskriva kombination av T4 och T3 eller svinkörtelhormoner som Armour och Naturthroid. Samtidigt vet jag inte hur många svenska patienter jag behandlat som i hopp om att känna sig piggare, pressat sin läkare att få Levaxin utskrivet, där Levaxinet har ökat värdena till ett hyper status. Med andra ord, alldeles för höga värden av T4 och T3 med ett nedtryckt och alldeles för lågt TSH. De har hjärtklappning, bultande hjärt och är allmänt nervösa och irriterade. Detta tillstånd är farligt. Även om man kanske behöver sköldkörtelhormon, så ska alltid det låga kortisolet och serotoninet behandlas först! Man har väldigt svårt att tolerera stimulation av någon form när serotoninet och kortisolet är lågt. Som tur är så skyddar kroppen dig oftast om du försöker pumpa upp T4 och T3 till för höga värden genom att konvertera det aktiva T3 till reverse T3, som är inaktivt. Liksom en parkeringsplats för sköldkörtelhormonet där det inte kan påverka din kropp. Grejen är att när du behandlat resten som jag nämt så behöver du troligtvis inte Levaxin eller Armour längre.

Binjuresupport

Jag rekommenderar alltid att börja med stressminskning, mindfulness, bra kost, hormonell balans och god sömn först. När du fokuserat på det i 2-4 veckor kan du ge din kropp lite extra energi med hjälp av denna produkt som jag använt i min praktik i många år:

  1. Adrecor med Licorice Root 1-2 innan frukost
    AdreCor med lakritsrot är avsedd för patienter med binjureutmattning, och stöder binjurefunktion genom att öka syntesen av kortisol, adrenalin och noradrenalin. AdreCor med lakritsrot innehåller  inte bara låg dos av Rosenrotextrakt för att stimulera katekolaminfrisättning, men också lakritsrot(standardiserat till 20% glycyrrhizinsyra) för att öka kortisolnivåer

Sist men inte sämst……ANDAS! In genom näsan och räkna till 3……Ut genom munnen, räkna till 9. Gör 3 gånger och reptera ofta under dagen och innan du går och lägger dig.

När bristen av ljus kan leda till årstidsdepression (SAD)

$
0
0

När hösten gått över till vinter och mörkret och kylan är ett faktum på våra norra breddgrader är det vanligt att energidepåerna sinar, men för vissa blir det värre än så.

Trots det återkommande mörkret varje vinter är våra kroppar och sinnen dåligt utrustade för bristen på solljus. Ungefär 60 procent av alla vuxna människor drabbas av vintertrötthet. För 10 procent blir besvären allvarligare, med bland annat nedstämdhet och ett ökat sömnbehov som symptom. Ca 5 procent går så långt som att utveckla depression.

Hälsosam mat för en frisk hjärna

$
0
0

Visste du att din hjärna står för bara ca två procent av din totala kroppsvikt? Ändå använder den över 20% av all din energi! Din hjärna konsumerar hälften av det blodsocker som cirkulerar i ditt blodomlopp. Den använder 25% av din kropps näringsämnen och 20% av det syre du andas in.

Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. Precis som muskler, ben och andra organ i din kropp kan påverkas av näringsbrist kan din hjärna brytas ned utan tillräckligt med näringsämnen. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv.

Om din hjärna å andra sidan är undernärd kan du besväras av kronisk oro, depression, trötthet, sömnlöshet, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och en allmän känsla av att du håller på att bryta ihop. När din hjärna inte får tillräckligt av de näringsämnen den behöver kan detta återspeglas i dina känslor, ditt humör, dina tankar och ditt beteende. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.

Vilken typ av kost behöver din hjärna?

En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

  • Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.

Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

  • Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans  huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.

Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

  • Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.

En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming är också utmärkta källor.

  • Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.

Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.

Mat att undvika

Många av oss, särskilt kvinnor, älskar rött vin. Även om måttliga mängder rödvin har visat sig kunna minska risken för hjärtsjukdom, har alkohol en dramatisk effekt på hjärnans funktion och är kontraproduktivt när det gäller humör.

Alkohol minskar inte bara depåerna av de nödvändiga vitaminerna och mineralerna i kroppen, det orsakar även en obalans mellan de humörreglerande signalsubstanserna. Alkohol kan bidra till viss avslappning men större mängder alkohol kommer på längre sikt att påverka både ditt humör och din allmänhälsa negativt.

Röd färgtillsats och artificiella sötningsmedel är båda mycket skadliga för hjärnan och har kopplats till hyperaktivt beteende, problem med impulskontroll, ADD, migrän, depression och till och med ledsmärta.

Vitt mjöl och hydrogeniserade (härdade) fetter saknar de nödvändiga näringsämnen vi behöver för att stödja en god hjärnfunktion. De ersätter dessutom ofta de goda fetter och fiberrika delarna i den mat vi äter och ger oss istället kemiskt förändrade substanser som inte är förenade med god hälsa.

För mer information om mitt grundläggande kosttillskottsprogram  och kost för en bra hjärnhälsa, besök webbutiken och läs min bok Kaos i Kvinnohjärnan.


Genombrott för bioidentiskt progesteron – ett viktigt steg framåt för kvinnohälsan och valfriheten i Sverige

$
0
0

Genombrott för bioidentiskt progesteron i Sverige – väl värt att fira!!! Tack vare Mia Lundins engagemang i kvinnohälsa och genom den information hon spridit bl.a. genom sina böcker och föreläsningar – och tack vare alla ni kvinnor som själva efterfrågat bättre alternativ hos era gynekologer: Nu verkar det äntligen som att vår önskan om tillgång till bättre och säkrare alternativ börjar bli verklighet! ⁣

På Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologis (SFOG) konferens i veckan slogs det i en föreläsning fast att intresset för bioidentiskt progesteron har ökat kraftigt och att Utrogest/Utrogestan kan förskrivas på licens. Och så visades en graf över hur antalet licensansökningar ökat kraftigt sedan 2011. För övrigt samma år som Mias bok Kaos i Kvinnohjärnan gavs ut! Vi hoppas att detta ställningstagande gör att fler gynekologer känner sig bekväma med att förskriva bioidentiskt progesteron till de kvinnor som har behov av det. ⁣

Det här är ett viktigt steg framåt för kvinnohälsan och valfriheten i Sverige: Tack Mia för att du banat väg för detta genombrott! ⁣

Och Mia! Vi medarbetare på HerCare är så stolta över dig, och vi träffar dagligen patienter som är så tacksamma för hur den kunskap du sprider förbättrar hälsa och livskvalité. ⁣

Tack för bilden till @klimakteriepodden⁣

  • HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge. 
  • Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
. 
  • Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder – men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling. 
Här kan du läsa mer om vad vi erbjuder >
Här kan du boka ditt besök >

Vad händer i kroppen i förklimakteriet?

$
0
0

Symptomen i förklimakteriet varierar från kvinna till kvinna – både i intensitet och typ av besvär. Varje kvinnas upplevelse är unik för henne men det finns en rad symptom som är relativt vanliga, tex:

  • Rikliga blödningar med klumpar (levrat blod)
  • Kortare menscykler
  • Vallningar och nattsvettningar
  • Ömma bröst
  • Sömnproblem
  • Järnbrist
  • Viktuppgång
  • Irritation
  • Ilska
  • Känna sig överväldigad
  • Vara uppe i varv
  • Depression
  • Håglöshet
  • Oro
  • Humörsvängningar
  • Minskad självkänsla
  • Minskad motivation
  • Gråtmildhet
  • Trötthet

Det är väldigt vanligt att man upplever känslomässiga symtom som oro, ilska, irritation och depression. Dessa uppträder ofta ett par dagar till två veckor före mensen. Men i motsats till när man lider av PMS, så upphör dock symtomen inte när mensen väl börjat utan följs istället av trötthet, håglöshet och initiativlöshet i ytterligare en vecka. Många kvinnor som upplever det här säger ofta: “Jag känner mig bara normal en enda vecka i månaden”.

Även menstruationen förändras. Mensen kan bli oregelbunden och det är vanligt att den kommer tätare och blir också ofta tyngre med blodklumpar. Det här leder till att många kvinnor drabbas av järnbrist, vilket i sig kan bidra till ytterligare en ökad känsla av trötthet.

Symptomen i denna fas är oftast orsakade av ett tillstånd som kallas östrogendominans – en obalans mellan östrogen och progesteron. I förklimakteriet är östrogenet ofta lite för högt i relation till progesteronet. Progesteronnivån sjunker i kroppen i och med att äggstockarna börjar fungera mindre effektivt och ägglossningarna blir glesare. Progesteronet tillverkas nämligen av den gulkropp som bildas i samband med ägglossningen. Men när det inte sker en ägglossning så tillverkas inte progesteronet.

Vid östrogendominans kan östrogennivån vara låg, normal eller hög. Vad som orsakar symptomen är att östrogennivån är för hög i relation till  progesteronet. Man kan alltså vara östrogendominant och ändå ha låga östrogennivåer.

Vanliga tecken på östrogendominans är:

  • Viktuppgång (särskilt runt höfter, mage och lår)
  • Riklig menstruation
  • Trötthet
  • Oro
  • Uppblåsthet
  • Ömma bröst
  • Humörsvängningar
  • Hjärndimma
  • Fibrocystiska bröst
  • Myom

Ibland kan det vara svårt att veta i vilken fas man befinner sig enbart baserat på symptom och menstruationen. På HerCare ordinerar vi alltid ett blodprov som ger ytterligare en ledtråd. Det här blodprovet ska tas dag 3-5 i menscykeln och vi tittar på din nivå av östrogen samt hormonet FSH. FSH står för follicle stimulating hormone och är den signal som din hjärna skickar till dina äggstockar för att uppmana dem att ha ägglossning. Man kan säga att ett högt FSH innebär att det inte räcker med att din hjärna “ber snällt”, utan den behöver “skrika högt” för att få dina äggstockar att jobba, men utan tillfredsställande  resultat… Vi tycker att blodprov är en god idé för alla kvinnor i den här åldern för att få en inblick i vad som faktiskt händer i kroppen.

Förklimakteriet och klimakteriet är oundvikliga faser på den hormonella resan. Eftersom ett sämre mående ofta är direkt kopplat till sjunkande progesteronnivåer är det ibland nödvändigt att tillföra detta hormon för att effektivt behandla sådana symptom som ofta uppstår i förklimakteriet. På HerCare arbetar vi med hormonersättning i form av bioidentiska hormoner. Det är viktigt eftersom din kropp biokemiskt känner igen dessa, snarare än det syntetiska progesteronläkemedlet gestagen som din kropp inte känner igen. Att använda bioidentiskt progesteron kommer att säkerställa att du balanserar dina hormoner på ett naturligt sätt, utan, eller med mindre, oönskade biverkningar. En något ökad risk för bröstcancer, stroke eller hjärtsjukdomar är biverkningar som är förknippade med just syntetiskt progesteron.

Att vara hormonellt balanserad innebär stora fördelar inte bara för den kvinna som upplever negativa symtom under förklimakteriet. Mia Lundin, som är HerCares grundare och som har stor kunskap och lång erfarenhet från arbetet på sin kvinnoklinik i Kalifornien är fullkomligt övertygad om att det är många kvinnor som behöver bioidentisk hormonersättning för att i så stor utsträckning som möjligt bevara sin hälsa. Bevisen för fördelarna med behandling med bioidentiska hormoner blir allt fler och visar att dessa hormoner är säkra och effektiva för kvinnor som söker lindring och hormonell balans. På HerCare hjälper vi dig att tolka dina provresultat, informerar dig om de valmöjligheter du har och vilka för- och nackdelarna är för just dig när det kommer till att välja eller avstå från hormonersättning.

Hormonersättning är självklart inte det enda som du kan göra för att stötta din kropp under den här svajiga tiden. I kommande blogginlägg kommer vi att titta närmare på vilken roll din kost- och livsstil spelar när det kommer till hormonell balans.

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge. 
Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
. 
Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder – men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling. 

Lider du av PMS?

$
0
0

Befinner du dig i en känslomässig berg- och dalbana? Känns det som om du håller på att tappa greppet och bli tokig? Ena minuten är du ilsken och skäller ut dina vänner och dina kära, nästa minut gråter du och vill att någon ska hålla om dig? Du kanske känner dig låg, väldigt sorgsen eller orolig utan att förstå varför.

Att må på det viset påverkar givetvis hela dig, din familj, dina relationer, din karriär och förmågan att ha kul eller att koppla av. Du kanske tror, som så många andra kvinnor, att dina symptom inte är verkliga, och försöker ignorera dem eller bara lära dig att leva med dem. Du kanske klandrar dig själv och känner dig skyldig och mindre värd. Efteråt, när humöret har lugnat sig, känner du dig skyldig när du tänker på hur du har uppfört dig, känt och reagerat.

Om du känner igen dig i det här, är risken stor att du lider av PMS.

Det är viktigt att komma ihåg; att ha känslomässiga besvär är inte ett tecken på personlig svaghet eller brist på karaktär. Känslomässiga symtom ska inte vara varken mer eller mindre laddade än fysiska symtom från kroppen som t.ex. huvudvärk eller magont. Men när det handlar om PMS-symptom som depression, ångest och oro så skäms många kvinnor för sitt tillstånd. Nu är det dags att sluta skämmas!

Hur vet du att det är PMS du lider av?

Vanliga känslomässiga symptom på PMS är:

  • retlighet
  • raseri
  • känsla av att vara överväldigad
  • känsla av att vara uppe i varv
  • depression
  • oro
  • humörsvängningar
  • minskat självförtroende

Det första du ska göra är att följa ditt mående och börja skriva ner i en enkel dagbok hur det förändras genom menscykeln. Vid PMS har du en regelbunden mens (var 28:e till var 32:a dag) och du mår dåligt under menscykelns andra hälft, dvs. från ägglossning (som sker runt dag 14) och ett par veckor framåt. När mensen väl kommer är det som att trycka på en knapp och alla symtom försvinner.

Om du inte ser detta cykliska mönster i ditt mående så är det inte PMS du lider av. Symtomen vid äkta PMS uppträder bara mellan ägglossning, som sker i mitten av cykeln, och inledningen på mensen. En del kvinnor har bara problem några få dagar före mensen, medan andra kan lida i två hela veckor. Symtomen har en benägenhet att förvärras ju närmare mensen man kommer. När mensblödningen väl börjar försvinner dina symtom som genom ett trollslag, och du blir ditt gamla vanliga jag igen. Ditt humör kan förbättras på några timmar när mensen väl kommit!

När du har kartlagt och är på det klara med att ditt mående är kopplat till din menscykel, då är det dags att ta itu med orsakerna till att du lider av PMS (eller PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, en svårare typ av PMS). För det är inte hopplöst – det finns flera saker som du kan göra för att hormonellt komma på rätt köl igen.

Vad orsakar PMS?

$
0
0

Visste du att din hjärna står för bara ca två procent av din totala kroppsvikt? Ändå använder den över 20% av all din energi! Din hjärna konsumerar hälften av det blodsocker som cirkulerar i ditt blodomlopp. Den använder 25% av din kropps näringsämnen och 20% av det syre du andas in.

Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. Precis som muskler, ben och andra organ i din kropp kan påverkas av näringsbrist kan din hjärna brytas ned utan tillräckligt med näringsämnen. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv.

Om din hjärna å andra sidan är undernärd kan du besväras av kronisk oro, depression, trötthet, sömnlöshet, minnesförlust, koncentrationssvårigheter och en allmän känsla av att du håller på att bryta ihop. När din hjärna inte får tillräckligt av de näringsämnen den behöver kan detta återspeglas i dina känslor, ditt humör, dina tankar och ditt beteende. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.

Vilken typ av kost behöver din hjärna?

En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

  • Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.

Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

  • Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans  huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.

Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

  • Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.

En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming är också utmärkta källor.

  • Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.

Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.

Mat att undvika

Många av oss, särskilt kvinnor, älskar rött vin. Även om måttliga mängder rödvin har visat sig kunna minska risken för hjärtsjukdom, har alkohol en dramatisk effekt på hjärnans funktion och är kontraproduktivt när det gäller humör.

Alkohol minskar inte bara depåerna av de nödvändiga vitaminerna och mineralerna i kroppen, det orsakar även en obalans mellan de humörreglerande signalsubstanserna. Alkohol kan bidra till viss avslappning men större mängder alkohol kommer på längre sikt att påverka både ditt humör och din allmänhälsa negativt.

Röd färgtillsats och artificiella sötningsmedel är båda mycket skadliga för hjärnan och har kopplats till hyperaktivt beteende, problem med impulskontroll, ADD, migrän, depression och till och med ledsmärta.

Vitt mjöl och hydrogeniserade (härdade) fetter saknar de nödvändiga näringsämnen vi behöver för att stödja en god hjärnfunktion. De ersätter dessutom ofta de goda fetter och fiberrika delarna i den mat vi äter och ger oss istället kemiskt förändrade substanser som inte är förenade med god hälsa.

För mer information om mitt grundläggande kosttillskottsprogram  och kost för en bra hjärnhälsa, besök webbutiken och läs min bok Kaos i Kvinnohjärnan.

3 nycklar för behandling av PMS

$
0
0

Kosten

Kroppen behöver rätt näring för att kunna fungera optimalt och näringsmässigt stöd är viktigt när man lider av PMS. För att kroppen ska kunna producera serotonin (signalsubstansen som får oss att känna välbefinnande och glädje) behövs en kost rik på bl.a. B-vitaminer, magnesium, D-vitamin och aminosyran tryptofan. Dessa näringsämnen hittar du i bland annat kyckling, kött, fisk och skaldjur, broccoli, gröna bladgrönsaker, avokado, pumpafrön, solrosfrön och bönor.

Ibland räcker inte kosten till och man kan behöva ta kosttillskott till hjälp. Tillskott av magnesium, B-komplex och vissa aminosyror har visat sig kunna öka serotoninnivåerna och främja muskelavslappning och känslan av lugn.

Eftersom det mesta av den lugnande signalsubstansen serotonin bildas i tarmen är det viktigt att se till att tarmen mår bra och att du har tillräckligt med goda bakterier som främjar hälsa, god serotoninproduktion och optimalt näringsupptag.

Att se över sitt näringsintag och tarmhälsa tillsammans med en näringsterapeut som kan individanpassa hälsosatsningen är en klok strategi. På HerCare har våra näringsterapeuter stor erfarenhet av att med kostens hjälp stötta den hormonella balansen.

Stressminskning

Stress är en stor bov i sammanhanget och kan mycket väl vara den grundläggande orsaken till din obalans i hormoner och signalsubstanser. Vårt kvinnliga hormonsystem är nämligen extremt känsligt för stress.

Det är vanligt att stress enbart förknippas med en krävande arbetssituation eller en omöjligt lång att göra-lista. Men stress är lurigare än så! Man kanske älskar sitt fartfyllda arbete och sitt sociala liv med familj, träning, vänner och sociala tillställningar. Man måste inte uppleva sig som stressad eller “nära väggen”  för att kroppen och hormonbalansen ska påverkas negativt.

Stress handlar dessutom inte heller bara om ett välfyllt schema. Stress för kroppen inkluderar också infektioner, inflammation, en tarmflora i obalans, för mycket socker i kosten, näringsbrister eller miljötoxiner som man utsätts för.

På HerCare hjälper och stöttar vår samtalsterapeut kvinnor som brottas med de yttre stressfaktorerna. Att få prata med någon, få hjälp att se sitt liv och vardag i ett klarare sken och kanske hjälp att sålla bland prioriteringarna kan ha stor betydelse för att få bukt med ett stressigt liv.

För att ta tag i och reda ut eventuella fysiska stressfaktorer som inflammation, näringsbrister och obalans i tarmen hjälper HerCares läkare och näringsterapeuter till.

Progesteron

Att tillföra progesteron är ofta nödvändigt för att effektivt behandla symptom av PMS. Eftersom symptomen är direkt kopplade till sjunkande progesteron/allopregnanolone-nivåer innan din mens börjar, är det vettigt att höja nivåerna av progesteron under PMS-fasen för att lindra symptomen.

Om man ska använda progesteronersättning är det viktigt att använda bioidentiskt progesteron, som din kropp biokemiskt känner igen. De syntetiska progesteronläkemedel som finns är svårare för kroppen att känna igen och många mår dessutom sämre av dem. Med bioidentiskt progesteron balanserar du dina hormoner på ett naturligt sätt, utan oönskade biverkningar. En ökad risk för bröstcancer, stroke eller hjärtsjukdomar är till viss del förknippade med det syntetiska progesteronet.

På HerCare hjälper våra barnmorskor till att utvärdera dina symtom och provsvar för att sedan kunna rekommendera behandling och vilka i vårt team du bör träffa.

29 april 2019: Eftersom Läkemedelsverket nu gett ett utlåtande om att progesteronkräm är klassificerad som läkemedel och därför inte får marknadsföras i Sverige, kan vi på HerCare inte längre rekommendera den. Däremot kommer vi att undersöka möjligheten att förskriva bioidentisk progesterongel med individuell licensförskrivning.

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge.
Vi erbjuder traditionell allmänmedicinsk och gynekologisk behandling kombinerad med hormonersättning, kostrådgivning, stresshantering och kognitiv beteendeterapi
.
Vården baseras på vetenskapligt beprövade och accepterade metoder, men också möjligheten att tänka nytt – för kvinnosjukvård i tiden och i ständig utveckling.
Här kan du boka ditt besök.

Det krävs en ny typ av vård för Sveriges kvinnor

$
0
0

Hälften av Sveriges befolkning går igenom klimakteriet och ungefär åtta av tio kvinnor upplever olika typer av hormonella besvär i förklimakteriet och/eller klimakteriet. I 40-50 årsåldern, när våra kvinnliga hormoner är oförutsägbara och åker berg-och dalbana och där vi kan drabbas av det ena obehagliga symptomet efter det andra, vart vänder du dig då?

Idag finns inga offentligt finansierade hormon- eller klimakteriemottagningar där kvinnor kan få råd, stöd och hjälp i Sverige. Ingen yrkesgrupp har specialiserat sig på denna fas i kvinnors liv. En fas som utgör hälften av våra liv och ofta börjar då vi är mitt i vår karriär yrkesmässigt och behöver kraft och energi för att fungera både hemma och på jobbet.

I maj 2018 öppnade jag kliniken HerCare i Stockholm. Tillsammans med ett fantastiskt fint team av läkare, barnmorskor, näringsterapeuter och samtalsterapeuter, behandlar och vägleder vi kvinnor som lider av PMS, förklimakteriet, klimakteriet och långvarig stress och utmattning. Vår vision är att utbilda, stödja och hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska och länge och vår mission är att vara en tongivande aktör som tar kvinnors hälsa på allvar, sett ur ett helhetsperspektiv.

Vi har på min klinik HerCare i Stockholm idag, den 31 december 2019, tagit emot ca 3000 patienter sedan vi öppnade dörrarna i maj förra året och jag är chockad över hur dåligt Sveriges kvinnor mår.

Jag kan med säkerhet säga att 70-80% av de kvinnor vi har tagit emot är eller har nyligen varit utbrända och sjukskrivna för psykisk ohälsa. Varför är det så vanligt i Sverige undrar jag?

Sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren, och då i synnerhet för kvinnor. Jag tror att om man tog sig tid att titta på orsakerna skulle man se att många av dessa kvinnor lider av hormonell obalans. År 2009 var det 24 000 pågående sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och 2016 var siffran uppe i 64 000, enligt statistik från Försäkringskassan.

Enligt Mattias Lundbäck, ekonom på svenskt näringsliv, finns det olika sätt att räkna på hur hög samhällskostnaden för sjukskrivning är. Man brukar enligt honom prata om den totala kostnaden per år för sjukskrivningar i Sverige är 81 miljarder kronor för staten och 18,5 miljarder för arbetsgivarna. Men egentligen-när man räknar in produktionsbortfallet-är den faktiska kostnaden för samhället upp emot 200 miljarder per år, där sjukskrivningarna för psykisk ohälsa står för cirka 40 procent.

Situationen är ohållbar!

Det är så ledsamt att tusentals kvinnor mår dåligt när det psykiska lidandet så enkelt går att lösa. Men det krävs en ny typ av vård för dessa kvinnor där broar byggs mellan det gamla och det nya, där vi skapar kontakter och utbyter erfarenheter genom forskning och utvärdering.

Vi bör möjliggöra information om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården, till exempel personanpassad livsstilsmedicin, samt rätten till att själv få välja vilken vård och behandling vi vill ha för våra besvär måste i största möjliga utsträckning respekteras. Mycket i linje med regeringens nya kommittédirektiv: “Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården”.

Idag tillåts inte alternativen, vården blir mer och mer strikt och fyrkantig, samtidigt som sjukskrivningsantalet för stressrelaterad psykisk ohälsa bara ökar.

HerCares kvinnoklinik är den första i sitt slag och vi vill hjälpa kvinnor i Sverige att leva friska, länge. Vi vill göra det genom att förändra och förbättra vården för kvinnor och skapa ett nytt sätt att se på kvinnors hälsa. Vi vill med vår kunskap och kompetens bidra till att minska ohälsotalen bland kvinnor, och därmed ta vårt samhällsansvar. Vi erbjuder personanpassad livsstilsmedicin baserad på internationella vetenskapligt beprövade och accepterade metoder. Ett vårdprogram med hög patientsäkerhet, individuellt anpassat och omfattar support, information, hopp, livsstilsförändringar och den rätta typen av hormonersättning, bioidentiska hormoner. Med denna typen av vård kan man snabbt återställa balansen vilket kan hjälpa många av dessa kvinnor tillbaka till både hälsa och välbefinnande, samtidigt som man drastiskt minskar kostnaderna för samhället.

Vi på HerCare leder vägen genom att förändra och förbättra vården för kvinnor och skapa ett nytt sätt att se på kvinnors hälsa.

Mia Lundin

Doktorn har lärt sig att inte vara intresserad i hälsa men i sjukdom. Vad folket lärt sig är att hälsa är botemedlet för sjukdom.

Ashley Montagu

Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar

$
0
0

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar mer än 50 olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron.

  • Har du svårt att vakna på morgonen, med många tryck på snooze-knappen innan du stiger upp?
  • Behöver du kaffe för att komma igång på morgonen?
  • Har du gått upp i vikt under den senaste tiden, framför allt kring midjan?
  • Känns det som att du får varenda förkylning och influensa som går runt; att ditt immunsystem har havererat?
  • Har du svårare att hantera stress och pressade arbetssituationer nu än tidigare?
  • Är du ointresserad av sex?
  • Känner du dig ofta yr när du reser dig hastigt?
  • Lider du av dåligt minne eller “hjärndimma”?
  • Känner du dig särskilt trött på morgnarna och på eftermiddagarna mellan 15 och 17?
  • Känner du att du behöver äta ofta för att upprätthålla en normal blodsockernivå?
  • Är du sugen på salt mat?
  • Känner du dig väldigt trött mellan 19 och 22, för att sedan komma igång igen om du stannar uppe längre?
  • Om du är kvinna, lider du av PMS: kraftiga blödningar, humörsvängningar och trötthet under menstruationscykeln? Om du är man, känner du att din kondition, energi och förmåga att bibehålla muskler har börjat avta?
  • Har du ofta smärta i skuldror, axlar och nacke utan någon uppenbar anledning?
  • Märker du att din stress avtar under semester och fritid?

Om du svarat ”ja” på 10 eller fler av frågorna ovan så kan du ha problem med lågt kortisol, ett tillstånd som ofta kallas “binjuretrötthet”.

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar mer än 50 olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron. Eftersom binjurarna producerar så många nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska.

De inkluderar:

  • Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
  • Vätske- och elektrolytbalans
  • Fettlagring

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna? Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin. Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar. När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ovan beskrivits som “binjuretrötthet”.

“Binjuretrötthet” ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär att binjurarna helt upphör att fungera. Addisons sjukdom orsakas ofta av autoimmunitet, medan lågt kortisol framför allt orsakas av stress och lågt serotonin.

Ytterligare tecken och symptom på lågt kortisol inkluderar:

  • Mild depression eller oro
  • Flera olika slags mat- och/eller inhalationsallergier
  • Orkeslöshet och brist på energi
  • Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor
  • Försämrad förmåga att hantera stress
  • Torr och tunn hud
  • Lågt blodsocker
  • Låg kroppstemperatur
  • Hjärtklappning
  • Oförklarligt håravfall
  • Omväxlande diarré eller förstoppning
  • Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad.

Vår kropp har ett väldigt känsligt stress system som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska minskar kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner.

Orsaker till lågt långvarig stress, lågt serotonin med lågt kortisol som följd inkluderar:

Stress

Psykisk, känslomässig eller andlig stress kan också utgöra viktiga orsaker, likaså stress relaterad till ekonomin eller familjeförhållanden. Till och med infektioner kan ha betydelse.

För hög arbetsbörda, långa arbetsdagar, sömnbrist eller känslomässig stress är vanliga orsaker. Stressfaktorer i städer inkluderar oljud och elektromagnetisk förorening. Mobiltelefoner, mikrovågstorn och apparater såsom tv, mobiltelefon, bärbar elektronik, mikrovågsugnar och datorer avger starka elektromagnetiska fält (EMF) som kan ha en stressande inverkan på kroppen.

Näringsbrist

Idag har många människor subkliniska brister på viktiga näringsämnen, såsom B-vitaminer, vitamin A, C och E, magnesium, zink och andra spårämnen. När kroppen upplever stress är behovet av näringsämnen ännu större. Raffinerade kolhydrater stressar också binjurarna. En kost med lågt proteinintag kan också leda till näringsbrist. Den amerikanska standarddieten har dels ett högt innehåll av bearbetade kolhydrater och socker, dels ett lågt innehåll av nyttiga fetter och protein. Ofta saknas också mikronäringsämnen.

Otillräcklig eller dålig vattenkvalitet påverkar syresättningen av kroppens vävnader. De flesta dieter innehåller få av de näringsämnen som binjurarna behöver och orsakerna till det kan spåras tillbaka till hur vi odlar vår mat. En stor del av våra livsmedel odlas på utarmade jordar. Den odlingsbara jorden idag innehåller en bråkdel magnesium jämfört med några hundra år tillbaka i tiden. Bearbetning och förädling utarmar näringsämnen ytterligare. Vår vana att äta i bilen eller på stående fot bidrar till att matens värde minskar, likaså vår förmåga att smälta den. Allergiska reaktioner mot livsmedel såsom vete och mejeriprodukter kan skada tarmsystemet och minska dess förmåga att ta upp näringsämnen.

Miljögifter

Giftiga kemikalier spelar ofta en stor roll i binjuretrötthet. Alla utsätts vi för tusentals kemikalier i luften, vattnet och maten. Källor kan också innefatta dentala material, eller skönhetsprodukter som schampo, krämer och make-up. De giftiga kemikalier som vi använder för att städa våra hem kan påverka, likaså receptfria och receptbelagda läkemedel. Toxiner kan också bildas inuti kroppen på grund av mikrobiella obalanser i tarmen och försämrad matsmältning. När maten inte får smälta ordentligt kan den jäsa i tarmen och därmed producera många skadliga ämnen som absorberas genom tarmens slemhinnor. En frisk kropp har förmågan att regelbundet eliminera gifter, men i takt med att binjurarna försvagas så avtar kroppens egen reningsförmåga. Detta ger upphov till en ond cirkel, där svagare binjurar försämrar förmågan att göra sig av med alla gifter, vilket i sin tur ytterligare försvagar binjurarna.

Kroniska infektioner

Kroniska infektioner kan ha sitt ursprung i infekterade tänder eller tandkött, men de kan vara belägna var som helst i kroppen. De bidrar i hög grad till kroppens toxiska belastning. Infektioner orsakar också inflammation och stress som måste behandlas med hjälp av steroidhormoner som kortisol och kortison.
En av de mest förbisedda orsakerna till binjuretrötthet är tarminfektioner som ger upphov till en inflammatorisk respons. En sådan infektion kan uppstå subkliniskt utan några synliga tecken alls och inkluderar bland annat Giardia, SIBO (bakteriell överväxt i tunntarmen), dysbios, och h. pylori-infektion.

Stimulanter och överdriven fysisk träning

Stimulanter skadar binjurarna genom att öka utsöndrandet av stresshormoner och adrenalin och på lång sikt utarma kroppen på nödvändiga signalsubstanser. Koffein, socker och alkohol hör till de vanligaste bovarna.

Mindre uppenbara men minst lika viktiga stimulanter kan omfatta ilska, raseri, gräl, hat, oförmåga att förlåta, hög musik, tragiska nyheter och till och med filmer som innehåller mycket spänning och överdrivet våld. Andra aktiviteter som kan fungera som stimulanter inkluderar hård fysisk träning och rekreationellt drogbruk. Till och med högrisksporter som surfing, dykning och klättring kan utarma binjurarna om de utövas i överdrift. De flesta av dessa aktiviteter ger en tillfällig rush, delvis beroende på att kroppen utsöndrar höga nivåer av steroidhormoner. Över tid bidrar det till en försvagning av binjurarna och så småningom till en utarmning och försvagning av binjurarna.

”Giftiga” känslor

Ytterligare en bidragande orsak till binjureutmattning är okontrollerade känslor, såsom oro, ilska och rädsla. “Don’t worry, be happy” är ett utmärkt recept mot binjuretrötthet. Det här gäller särskilt för nervösa och överspända typ-A människor, eftersom de är särskilt mottagliga för lågt serotonin/kortisol. Bön och meditation frigör lugnande signalsubstanser som förvandlar en fly-eller-fäkta-reaktion till ett parasympatiskt, avkopplande tillstånd. Det kan vara till stor hjälp för att bota ett sjunkande serotonin. Att odla en attityd av tacksamhet kan göra underverk för ditt välbefinnande


Mitt svar på artikeln i DN den 22/12 2022

$
0
0

Det är så ledsamt att nytänkande motarbetas på det här sättet och att lyfta det stora behovet av en fungerande kvinnovård är så lågt prioriterad att detta är vad man väljer att lyfta. Hade det inte varit bättra att debattera hur långt efter kvinnovården i Sverige är, problemet med det enorma psykiska ohälsotalet, att kvinnor inte känner sig sedda, hörda eller hjälpta i vården, och vad vi kan göra för att förbättra den?

I Sverige upplever jag det enormt trångt när det gäller nytänkande, men också en stor konkurrens mellan olika vårdgivare där man i stället för att samarbeta mot ett gemensamt mål ofta trampar på eller blir trampad på. Vi skulle kunna komma så mycket längre genom att stötta varandra och vara nyfiken på nya vägar att gå där vi på djupet respektera och bejakar olika typer av nytänkande.

Hur är det ens möjligt att man som gynekolog kan jobba med kvinnor hela sitt liv utan att se en koppling mellan hormonell obalans och psykisk ohälsa då det finns massor av studier som bevisar kopplingen mellan hormoner och signalsubstanser. Varför blir man som gynekolog inte nyfiken och tar reda på vad de entreprenörer gör som tar kvinnor på allvar, har kommit lite längre och faktiskt får kvinnor att må bättre. I stället väljer man att klandra sådan som oss i tråkigt vinklade artiklar som den i DN.

Istället för att vara nyfiken och utforska nytänkande gömmer man sig bakom argumentet ”det finns ingen forskning som stöder”. Vad de borde säga är ”det finns ingen svensk forskning som stöder….” eftersom vi i detta landet inte verkar lyssna på annat än våra egna experter istället för att utforska den fantastiska utvecklingen som sker utanför Sveriges gränser. Utomlands, speciellt i USA, har kvinnohälsan kommit ljusår framåt jämfört med Sverige.

I vårddebatten används ofta begreppet evidens (vetenskapligt bevisat) som tvärsäkert argument men evidens är långt ifrån ett väldefinierat begrepp, varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Jag vill ändå poängtera att på HERCARE är alla våra behandlingsprotokoll baserade på studier och evidens (vetenskapliga studier), min trettiofem års beprövade erfarenhet och rekommendationer och riktlinjer från seriösa organisationer som North American Menopasue Society (där jag varit medlem under många år), International Menopause Society och svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi.

Alltför många kvinnor med hormonella obalanser skickas runt i vårdapparaten och mår dåligt i onödan. Kvinnor har rätt till en god och trygg vård.

Tack alla ni som vågar tänka nytt, kämpar för förändring och väljer att stötta och komplettera varandra. Det är då vi når verklig framgång. Vi är alla vattendroppen, men vi är också havet.

To health and wellness,

Mia Lundin

Svar på några kommentarer i artikeln som jag ifrågasätter …..

Kosttillskott och läkemedelsinteraktioner

Det är ytterst få kosttillskott som interagerar med läkemedel och i de flesta fall handlar det främst om örtpreparat som man normalt sett inte använder hur som helst. Och om man använder dem så ser man till att det inte sker några läkemedelsinteraktioner och inte använder dem för patienter som står på läkemedel som kan interagera med kosttillskott. Men återigen så är det ytterst ovanligt och inget man behöver tänka på när det kommer till ”vanliga” kosttillskott i form av aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler.

Kosttillskott och dolda brister

Vid vitamin B12-brist (kobalamin) kan tillskott av folat/folsyra maskera brist vilket kan ge upphov till allvarliga bristsymptom på längre sikt. Av den anledningen ser man alltid till att åtgärda en B12-brist först och aldrig ger folat/folsyra separat vid misstanke om B12-brist.

Är allt som är normalt verkligen normalt?

Den konventionella sjukvården tar endast hänsyn till normalintervallet och bortser från vad som är optimalt i olika avseenden. Det är inte helt ovanligt att man ligger inom normalintervallet av vitamin B12 (kobalamin) men ändå har megaloblastisk anemi p.g.a. B12-brist. Detsamma gäller zink. Man kan ligga i nederkant av normalintervallet men ändå ha symptom som tyder på zinkbrist.

Ett annat exempel är D-vitamin som har ett väldigt brett referensintervall (50-250 nmol/L) varav studier under de senaste åren har visat att det bästa skyddet mot COVID-19 får man vid en D-vitaminnivå mellan 100-125 nmol/L (motsvarande 40-50 ng/mL). Ligger man då istället på 50-75, vilket anses vara ”normalt”, så har man större risk att drabbas av allvarliga konsekvenser av COVID-19.

Går det att ”äta sig” till bättre hormoner och signalsubstanser?

Att det inte skulle gå att ”äta sig” till bättre nivåer av hormoner och signalsubstanser är för mig som näringsterapeut världsfrånvänt. Jag menar, alla kroppens hormoner och signalsubstanser är beroende av byggstenar i form av aminosyror och kolesterol som vi får i oss via kosten eller kroppen bildar själv men ändå kräver adekvat näringsstatus. Om man då t.ex. inte får i sig tillräckligt med aminosyror från protein eller vitaminer och mineraler som verkar som ko-faktorer för de enzym som är involverade i syntesen av dessa ämnen så kommer man ha lägre nivåer av hormoner och signalsubstanser än vad man annars skulle haft.

 

Mia Lundin har lämnat HERCARE

$
0
0

Ibland delar vi inte längre riktningen och företagsandan ens företag drivs i och måste då släppa taget om något vi trott på och investerat mycket tid och kärlek i. Därför har jag med stor sorg valt att lämna HERCARE

Jag kommer nu att fokusera på att undervisa och föreläsa där jag via andra kanaler kan bidra med min erfarenhet och kunskap.

Mia

Förklimakteriet, vad är det?

$
0
0

Hormonproduktionen i äggstockarna upphör i menopausen, men din kropp slutar inte producera dessa hormoner över en natt. Det tar faktiskt mellan fem och tio år. Denna tid kallas för förklimakteriet eller perimenopause på engelska. Det är en lång tid att behöva genomlida för den som upplever känslomässiga och/eller fysiska besvär på grund av de varierande hormonnivåerna. Då är det viktigt att hitta lösningar som fungerar för dig för att minska dina symptom och som gör att du kan känna dig både frisk, glad och full av energi.

I förklimakteriet svajar hormonerna rejält. En del kvinnor glider bara igenom dessa övergångar utan särskilt stora problem, medan andra upplever alla möjliga slags känslomässiga och fysiska besvär. Många förstår inte att symtomen som de lider av uppstår just som en följd av hormonsvängningarna, eftersom kunskapen inom det här området generellt sett fortfarande är väldigt begränsat.

Symptomen i förklimakteriet varierar från kvinna till kvinna – både i intensitet och typ av besvär. Varje kvinnas upplevelse är unik för henne men det finns en rad symptom som är relativt vanliga, tex:

  • Rikliga blödningar med klumpar (levrat blod)
  • Kortare menscykler
  • Vallningar och nattsvettningar
  • Ömma bröst
  • Sömnproblem
  • Järnbrist
  • Viktuppgång
  • Irritation
  • Ilska
  • Känna sig överväldigad
  • Vara uppe i varv
  • Oro
  • Humörsvängningar

Dessa symptom uppträder ofta ett par dagar till två veckor före mensen. Men i motsats till när man lider av PMS, så upphör dock symtomen inte när mensen väl börjat utan följs istället av trötthet, håglöshet och initiativlöshet i ytterligare en vecka. Många kvinnor som upplever det här säger ofta: “Jag känner mig bara normal en enda vecka i månaden”.

Även menstruationen förändras. Mensen kan bli oregelbunden och det är vanligt att den kommer tätare och blir också ofta tyngre med blodklumpar. Det här leder till att många kvinnor drabbas av järnbrist, vilket i sig kan bidra till ytterligare en ökad känsla av trötthet.

Symptomen i denna fas är oftast orsakade av ett tillstånd som kallas östrogendominans – en obalans mellan östrogen och progesteron. I förklimakteriet är östrogenet ofta lite för högt i relation till progesteronet. Progesteronnivån sjunker i kroppen i och med att äggstockarna börjar fungera mindre effektivt och ägglossningarna blir glesare. Progesteronet tillverkas nämligen av den gulkropp som bildas i samband med ägglossningen. Men när det inte sker en ägglossning så tillverkas inte progesteronet.

Vid östrogendominans kan östrogennivån vara låg, normal eller hög. Vad som orsakar symptomen är att östrogennivån är för hög i relation till  progesteronet. Man kan alltså vara östrogendominant och ändå ha låga östrogennivåer.

Vanliga tecken på östrogendominans är:

  • Viktuppgång (särskilt runt höfter, mage och lår)
  • Riklig menstruation
  • Trötthet
  • Oro
  • Uppblåsthet
  • Ömma bröst
  • Humörsvängningar
  • Hjärndimma
  • Fibrocystiska bröst

Ibland kan det vara svårt att veta i vilken fas man befinner sig enbart baserat på symptom och menstruationen. Jag rekommenderar alltid ett blodprov som ger ytterligare en ledtråd. Det här blodprovet ska tas dag 3-5 i menscykeln och utvärderar din nivå av östrogen samt hormonet FSH. FSH står för follicle stimulating hormone och är den signal som din hjärna skickar till dina äggstockar för att uppmana dem att ha ägglossning. Man kan säga att ett högt FSH innebär att det inte räcker med att din hjärna “ber snällt”, utan den behöver “skrika högt” för att få dina äggstockar att jobba, men utan tillfredsställande  resultat.

Förklimakteriet och klimakteriet är oundvikliga faser på den hormonella resan. Eftersom ett sämre mående ofta är direkt kopplat till sjunkande progesteronnivåer är det ibland nödvändigt att tillföra detta hormon för att effektivt behandla sådana symptom som ofta uppstår i förklimakteriet. Jag rekommenderar hormonersättning i form av bioidentiska hormoner.

Hormonersättning är självklart inte det enda som du kan göra för att stötta din kropp under den här svajiga tiden. Läs gärna mitt blogginlägg ”Mat för hormonell balans”.

To a life in balance,

Mia Lundin

Mat för hormonell balans

$
0
0

I strävan efter hormonell balans och ett bättre, gladare och mer energifyllt mående finns det fler viktiga faktorer som spelar in. Vilka? Kosten och din övriga livsstil såklart!

Det är väldigt viktigt att kroppen får den näring den behöver. Generellt kan man säga att ju bättre kost du äter, desto bättre rustad är du och desto mindre symptom kommer du att få när dina hormoner svänger.

Kosten du äter påverkar din hormonproduktion, hjärnans funktion, ditt humör och givetvis hela din hälsa. Om din kost inte innehåller de rätta näringsämnena ges din kropp inte möjligheten att tillverka hormonerna som du behöver på ett optimalt sätt. Eftersom kroppen inte får det råmaterial den behöver, får den följdaktligen svårare att upprätthålla hormonbalansen.

Bäst är givetvis att få all näring vi behöver direkt från kosten. Riktig mat, helt enkelt! Men ibland krävs även vissa kosttillskott. På grund av till exempel utarmade jordar, bekämpningsmedel och sönderprocessade råvaror är näringsinnehållet i våra livsmedel inte alltid tillräckligt. Därtill kan stress, p-piller, vissa mediciner och alkohol öka behovet av vissa näringsämnen. En vegetarisk och vegansk kosthållning kan innehålla för lite protein om man inte är noggrann, samt näringsämnen i former som är mer svårupptagliga för kroppen t.ex. vad gäller järn, zink och A-vitamin.

Med rätt kost och tillräckligt med näring har du möjlighet att stötta och bevara din hormonella balans längre, uppleva mindre symtom vid evetuell PMS samt att mildra förklimakterie- och klimakteriebesvär. Det finns dessvärre inget specifikt livsmedel du kan äta som direkt förvandlas till de hormoner äggstockarna producerar. Du behöver äta en varierad och näringsrik kost – sedan sköter kroppen själv byggandet av de hormoner som behövs. Tänk så fantastiskt snillrik kroppen är!

Här är maten som du behöver förse din kropp med:

Fett

Fett är en av de viktigaste näringsämnena för hormonell balans. Utan tillräckligt med fett av rätt kvalité blir hormonproduktionen lidande, inte minst gäller detta östrogen och progesteron. Våra könshormoner skapas av kolesterol, och det utdaterade kostrådet att snåla på kolesterolintaget visade sig vara mycket olyckligt för vårt kvinnliga hormonsystem. Fett håller oss dessutom mätta länge och påverkar inte blodsockret, vilket bl.a. hjälper till att hålla vikten.

Goda källor till fett är ägg, avokado, fet fisk, kokosolja, smör, nötter och gräsbeteskött. Håll dig däremot borta från inflammatoriska fetter som processade vegetabiliska växtoljor som solrosolja, majsolja och margarin.

Protein

De flesta processer i kroppen är beroende av proteiner. Hjärnan till exempel, behöver en viss nivå av aminosyror för att kunna producera signalsubstanser. För liten mängd aminosyror, exempelvis tyrosin och tryptofan, innebär minskade nivåer av viktiga signalsubstanser som kan orsaka symptom som oro, ångest, sömnproblem och hjärndimma.

Bra proteinkällor är bland annat ekologiskt kött (helst från gräsbetande djur), ägg, fisk, skaldjur, fågel och vilt. Om du inte äter rött kött, så ät i stället mer ekologisk kyckling, kalkon och fisk. Om du är vegetarian/vegan ska du se till att få i dig linser, alger, quinoa, kikärter, hampa, chiafrön och mandelmjölk. Tänk på att en växtbaserad kost kan leda till låga nivåer av viktiga aminosyror.

Kolhydrater

Det är viktigt att välja rätt typ av kolhydrater och att undvika de snabba, processade kolhydraterna som man ofta stöter på i t.ex. bröd, juice, godis, fikabröd, chips och pasta. Snabba kolhydrater höjer blodsockret och ger hjärnan en kortvarig sockerkick, följt av ett blodsockerfall omkring en halvtimme senare. Det här får dig att hamna på lägre blodsockernivåer än vad du låg på innan du åt. Du känner dig hungrig, yr, irriterad och trött och blir ganska snart sugen på mer snabba kolhydrater för att kompensera din låga energi. På det här sättet snurrar det på och blir lätt en ond spiral med stor risk för skadligt, förhöjt blodsocker och insulinresistens som följd. Denna onda spiral har mängder med negativa hälsoeffekter och inflammatoriska processer i kroppen. Dessutom blockerar snabba kolhydrater och de förhöjda insulinnivåerna ditt östrogen från att komma in i cellerna – något som inte alls är bra för din hormonella balans.

Satsa på långsamma och näringsrika kolhydrater som grönsaker, broccoli, blomkål, vitkål, gröna blad, bönor, linser och nötter.

Kosttillskott

Näringsmässigt stöd i form av kosttillskott kan också vara nödvändigt i förklimakteriet. Tillskott som magnesium, B-komplex och vissa aminosyror som är förelöpare till serotonin har visat sig kunna öka serotoninnivåerna och främja känslan av lugn och muskelavslappning.

Även järn är vanligt att man behöver lite extra av på grund av tyngre menstruationer. Det är dock viktigt att testa sitt järnvärde innan man börjar med tillskott.

To a life in balance,

Mia Lundin

Personanpassad livsstilsmedicin vid endometrios

$
0
0

Vad är endometrios?

Endometrios, är ett komplext syndrom som kännetecknas av en östrogenberoende inflammatorisk process som påverkar bäckenvävnad, inklusive äggstockarna och kännetecknas ofta av höga nivåer av inflammation och östrogenaktivitet, tillsammans med potentiell obalans i immunsystemet.

Endomterios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern. De vanligaste ställena är:

  • bukhinnan i nedre delen av magen
  • utsidan av livmodern
  • äggstockarna eller vid äggledarna
  • urinblåsan
  • ändtarmen
  • området mellan slidan och ändtarmen

Vanligt förekommande symptom vid endometrios:

  • mensvärk
  • rikliga blödningar, mellanblödningar eller kort menscykel
  • trötthet och illamående
  • smärta när du kissar eller bajsar
  • diarré eller förstoppning
  • smärta långt in i slidan vid sex
  • svårigheter att bli gravid

Även om det inte finns något botemedel mot endometrios, finns det mycket du kan göra för att förebygga och stödja tillståndet genom att införa positiva kost- och livsstilsvanor i din dagliga rutin. Eftersom vi alla är unika, reagerar varje kvinna olika på behandling, så det är viktigt att hitta vad som fungerar för din kropp. Du känner dig själv bäst, så att göra stödjande närings- och livsstilsval och lyssna på din kropp kan skörda utdelning på lång sikt.

Det första steget är att få rätt diagnos av en gynekolog. Det görs oftast via gynekologisk undersökning, din symptombild och ibland via en titthålsoperation (laparoskopi). Att sedan införa personanpassad livsstilsmedicin med riktade kost- och livsstilsinterventioner kan ibland hjälpa att minska inflammation och stödja en sund östrogenmetabolism för att hjälpa dig att må bättre och minska dina dina symptom.

Hur hjälper näring endometrios?

Även om varje kvinnas endometriosupplevelse är unik beroende på hennes hälsohistoria, miljö och livsstil, finns det några viktiga näringsmässiga överväganden som kan börja ge ett välbehövligt stöd om du har detta tillstånd.

Antiinflammatoriska livsmedel

Att öka ditt intag av naturligt antiinflammatoriska livsmedel kan vara en bra plats att börja för alla med endometrios. Att äta en regnbåge med grönsaker i olika färger på en daglig basis kommer att säkerställa att du konsumerar viktiga växtnäringsämnen som har kraftfulla antiinflammatoriska egenskaper. I synnerhet har följande fytonäringsämnen visat sig minska inflammationen i kroppen.

  • Karotenoider och flavonoider i mörkgröna grönsaker som grönkål, spenat, bok choy, vattenkrasse, broccoli och mangold. Betakaroten, finns främst i orange och gula grönsaker och frukter som morötter, paprika och mango.
  • Bromelain, ett antiinflammatoriskt enzym som finns i ananas.
  • Carnasol, finns i rosmarin
  • Quercetin, en immunitetshöjande flavonoid som finns i äpplen, mörkfärgade bär, broccoli, blomkål, kål, groddar, olivolja, kapris och lök
  • Pterostillben, finns i blåbär
  • Curcumin, den aktiva antiinflammatoriska föreningen i gurkmeja
  • NAC ( N-acetylcystein), 120 women took 600 mg of NAC 3 days a week for 3 months and noticed reduced pain and increased pregnancy rate
    New study published on July 6, 2023 se källor

Minska insulinnivåerna

Höga insulinnivåer kan förvärra inflammation genom att öka aktiviteten hos enzymet som ansvarar för att omvandla omega-6-fettsyror till inflammatoriska biprodukter. Att välja livsmedel med lägre glykemisk belastning (GL) är därför viktigt för att hjälpa till att reglera insulinnivåerna. Att inkludera protein och hälsosamma och hälsosamma fetter (linfrön, chiafrön, valnötter, fet fisk) i varje måltid hjälper också till att bättre hantera blodsocker och insulin.

Dessa livsmedel är också rika på vitamin D som kan hjälpa till med att förbättra immunförsvaret, en av  grundorsakerna till endometrios.

Minska pro-inflammatoriska livsmedel

 Även om det är en bra idé att äta ett överflöd av antiinflammatoriska livsmedel, är det också viktigt att begränsa eller eliminera livsmedel som kan provocera fram en inflammatorisk reaktion i kroppen. Att undvika mat som innehåller mycket socker och trans- eller omega-6-fetter är ett bra ställe att börja. Dessa inkluderar processade livsmedel, raffinerade kolhydrater som pasta, kakor, kex och konventionellt producerat kött. Koffein och alkohol bör också hållas till ett minimum

Stöd en hälsosam hormonbalans

Höga nivåer av cirkulerande östrogener kan både utlösa och förvärra endometrios. Optimering av lever- och tarmfunktionen hjälper till att säkerställa att överskott av östrogen effektivt kan elimineras från kroppen.

  • En kost rik på fiberrik mat och de som stöder hälsosam avgiftning som korsblommiga grönsaker (broccoli, brysselkål, kål, blomkål), rödbetor, vattenkrasse, kronärtskockor och citroner är nyckeln. I synnerhet innehåller korsblommiga grönsaker en förening som kallas indol-3-karbinol, som hjälper till att binda överskott av östrogener, vilket möjliggör säker utsöndring och förhindrar återcirkulation i kroppen.
  • Fibrerna från dessa livsmedel och andra grönsaker kan stödja en hälsosam transittid, vilket ytterligare hjälper till med elimineringsprocessen.
  • Trots namnet kan fytoöstrogener som finns i växter, frön och baljväxter som linfrön (linfrön), äpplen och kikärter faktiskt ha en antiöstrogen effekt som kan bidra till att främja en hälsosam östrogenbalans. Juryn är fortfarande ute på soja som en potentiell östrogenbidragsgivare eller något som faktiskt kan ha en antiöstrogen effekt. Av den anledningen rekommenderas vanligtvis inte soja.

Livsstilsförbättringar för att hjälpa endometrios

Livsstilsfaktorer som sömn, rörelse och stress kan alla spela en roll tillsammans med näring för att stödja endometrios. Träning kanske kan kännas som det sista du vill göra när du har ont. Men milda, återställande träningsformer som yoga, pilates, promenader och tai chi kan hjälpa till att sänka inflammation och främja frisättningen av endorfiner, din kropps naturliga smärtdödande hormoner. Däremot kan överdriven och för långvarig träning öka inflammation och kortisolproduktion, vilket potentiellt kan leda till hormonell obalans.

Kan stresshantering hjälpa endometrios?

 Lättare sagt än gjort kanske, men att minska dina stressnivåer är möjligen ett av de viktigaste områdena att tänka på när du stödjer endometrios. Stress sätter upp en ond cirkel genom att öka kortisol och adrenalin. Med tiden kan kronisk stress resultera i en oförmåga att hantera inflammation på rätt sätt. Detta kan förvärra symtomen, vilket leder till mer smärta och en ständigt förhöjd stressrespons, som fortsätter cykeln. Studier har visat att regelbunden meditationsövning kan minska de fysiologiska effekterna av stress. Detta inkluderar en sänkning av blodtryck, hjärtfrekvens och kortisol, vilket bidrar till att minimera den inflammatoriska processen. Stressreducering kan också ta formen av enkla saker som att träffa en vänner, en promenad i skogen, lyssna på musik eller läsa en bra bok. Välj det som känns bra för dig – nyckeln är att ta dig tid varje dag för att ta hand om dig själv och göra något du tycker om, utan att känna skuld!

Kan sömn hjälpa endometrios?

 Även små mängder sömnbrist kan öka stressen och minska smärttröskeln, vilket gör det ännu svårare att hantera symtomen på endometrios. Så mycket du kan, sträva efter att prioritera sömn genom att minst få 7-8 timmars sömn per natt. Detta hjälper till att reglera din dygnsrytm och främja hormonbalansen. Ta en digital detox före sänggåendet och minska eller undvik exponering för blått ljus från mobiltelefoner, datorer och andra elektroniska enheter som kan undertrycka melatoninproduktionen och framkalla vakenhet. Ett varmt bad med magnesiumsalter före sänggåendet kan vara djupt avslappnande och hjälpa till att lindra smärtsamma kramper i magen och ryggen, samt uppmuntra till en god natts sömn.

Xenoestrogener och endometrios

 Xenoestrogener är kemikalier eller syntetiska ämnen som efterliknar effekten av våra naturliga östrogener vilket kan störa hormonbalansen och uppmuntra östrogendominans, ofta en nyckelfråga för kvinnor med endometrios. För att minska din exponering för xenoestrogener i miljön, försök med följande steg:

  • Undvik att använda plast för att lagra eller värma mat. Ftalater i plast har visat sig spela en roll i utvecklingen av endometrios. Förvara istället mat i glasbehållare eller burkar och undvik särskilt att värma mat i plastbehållare i mikrovågsugnen eller dricka varma vätskor som kaffe från frigolitkoppar.
  • Byt till naturliga hudvårdsprodukter, schampon, tvål, toalettartiklar, tvättmedel och rengöringsprodukter. Xenoöstrogener i dessa produkter inklusive parabener och fenoxietanol kemiska föreningar kan absorberas genom huden. Dessa går sedan direkt till vävnader utan att passera genom levern för avgiftning, vilket gör dem mycket mer potenta än de som konsumeras oralt.

Akupunktur för hjälp med bäckensmärtor

 En del studier visar att akupunktur kan vara en säker och vältolererad terapi för att hjälpa till att lindra kronisk bäckensmärta i samband med endometrios.

Vilka kosttillskott kan hjälpa endometrios?

 Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är individuella, med en unik biokemi som kräver ett personligt förhållningssätt till näringsnivåer. Detta är särskilt sant med endometrios: medan det finns vanliga symtom, kan orsakerna till och hur dessa symtom började och fortsätter att manifestera sig variera kraftigt mellan kvinnor beroende på fysiologi, miljö, genetik och hälsohistoria.

Nedan är de viktigaste kosttillskotten att överväga om du har endometrios, tillsammans med kostkällorna för varje näringsämne så att du bättre kan förstå vad som kan vara rätt för din kropp:

  • Vitamin C– förbättrar cellulär immunitet och stöder slemhinnans barriärfunktion, vilket gör det viktigt för hälsosam vävnadsfunktion både i tarmen och bäckenregionen (Matkällor inkluderar färgglada färska grönsaker och frukt och mörkgröna bladgrönsaker.
  • Vitamin E– kvinnor med endometrios har visat sig ha lägre nivåer av denna antioxidant, vilket kan bidra till ökad inflammation och överdriven tillväxt av endometrievävnad. Nötter och frön, särskilt solrosfrön, pinjenötter, mandlar och hasselnötter, tillsammans med avokado, spenat och olivolja är alla bra kostkällor.
  • Vitamin E och C har visat sig minska kronisk smärta och dysmenorré (smärtsamma menstruationer), dyspareuni (smärta med sex) och inflammation hos kvinnor med endometrios.
  • Vitamin A– avgörande för hälsan hos slemhinnor i matsmältningskanalen, fortplantningsorganen och bäckenet, hjälper till att stödja effektiv östrogenmetabolism och clearance. Betakaroten är föregångaren till vitamin A och finns i överflöd i orange och gula grönsaker och frukter och mörkgröna bladgrönsaker.  De enda kostkällorna för biotillgängligt vitamin A kommer från animaliska källor som ägg och lever, så om du är vegetariskt eller veganskt tillskott kan vara fördelaktigt. Vitamin A fungerar synergistiskt med andra fettlösliga vitaminer D och K, så det är viktigt att se till att du har tillräckliga nivåer av dessa vitaminer om du väljer att komplettera med vitamin A.
  • Magnesium– detta mineral är ett underbart muskelavslappnande medel och kan vara till hjälp för att lindra smärtan och kramper som ofta är kännetecken på endometrios. Eftersom magnesium behövs för över 600 enzymreaktioner i kroppen och förbrukas snabbare under tider av stress är det viktigt att se till att du får i dig tillräckligt. Mörkgröna bladgrönsaker, mandel, cashewnötter, pumpafrön och broccoli är bra kostkällor. Om du kompletterar, välj en kelaterad form som magnesiummalat eller glycinat som tenderar att absorberas bättre. Att njuta av ett bad med magnesiumsalter (även känt som Epsom-salter) är också ett bra sätt att få in magnesium i ditt system, samt att det är ett trevligt sätt att koppla av och stressa ner.
  • Essentiella fettsyror– dessa är viktiga för en hälsosam hormonfunktion; det är dock viktigt att få rätt balans mellan omega-3 och omega-6. Ett större förhållande mellan omega-6 och omega-3 kan öka inflammation och potentiellt förvärra endometriossymptom. Dessutom behövs mineralerna zink och vitamin B6 för metabolismen och omvandlingen av fettsyror till nyttiga prostaglandiner PGE1 och PGE3. Dessa hormoner har en antiinflammatorisk effekt i kroppen, till skillnad från PGE2 som är proinflammatoriskt och ökar risken för östrogendominans.  Fet fisk som sardiner, lax, makrill, sill och öring är en bra kostkälla.
  • B-vitaminer– förutom att stödja omvandlingen av essentiella fettsyror till deras välgörande antiinflammatoriska form, är B-vitaminer också avgörande för effektiv östrogenmetabolism i levern, och hjälper till att skydda mot östrogendominans. I synnerhet har B6 visat sig minska intensiteten och varaktigheten av mensvärk, vilket kan vara till hjälp om du lider av endometrios.
  • Selen– stöder leveravgiftning, hjälper till att främja eliminering av överskott av östrogen. Selen stöder också immunförsvaret och hjälper till att minska inflammation. Paranötter, ägg, solrosfrön, lever, fisk och chiafrön är bra kostkällor.
  • Indol-3 carbinol kan hjälpa till att binda överskott av östrogener, vilket möjliggör säker utsöndring och förhindrar återcirkulation i kroppen

Källor

Xu Y, Zhao W, Li T, Zhao Y, Bu H, Song S. Effects of acupuncture for the treatment of endometriosis-related pain: A systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2017 Oct 27;12(10):e0186616. doi: 10.1371/journal.pone.0186616. PMID: 29077705; PMCID: PMC5659600.

Mira TAA, Buen MM, Borges MG, Yela DA, Benetti-Pinto CL. Systematic review and meta-analysis of complementary treatments for women with symptomatic endometriosis. Int J Gynaecol Obstet. 2018 Oct;143(1):2-9. doi: 10.1002/ijgo.12576. Epub 2018 Jul 9. PMID: 29944729.

Barnard ND, Holtz DN, Schmidt N, Kolipaka S, Hata E, Sutton M, Znayenko-Miller T, Hazen ND, Cobb C, Kahleova H. Nutrition in the prevention and treatment of endometriosis: A review. Front Nutr. 2023 Feb 17;10:1089891. doi: 10.3389/fnut.2023.1089891. PMID: 36875844; PMCID: PMC9983692.

Liu P, Maharjan R, Wang Y, Zhang Y, Zhang Y, Xu C, Geng Y, Miao J. Association between dietary inflammatory index and risk of endometriosis: A population-based analysis. Front Nutr. 2023 Feb 27;10:1077915. doi: 10.3389/fnut.2023.1077915. PMID: 36923699; PMCID: PMC10008869.

Hunsche E, Gauthier M, Witherspoon B, Rakov V, Agarwal SK. Endometriosis Symptoms and Their Impacts on the Daily Lives of US Women: Results from an Interview Study. Int J Womens Health. 2023 Jun 1;15:893-904. doi: 10.2147/IJWH.S409733. PMID: 37283994; PMCID: PMC10241351.

https://examine.com/research-feed/study/9WPXvd/?utm_medium=email&utm_content=top5ss-can-n-acetylcysteine-help-with-endometriosis&utm_source=newsletter-weekly&utm_campaign=insiders-top5ss-230720

Bulun SE, Yilmaz BD, Sison C, et al. Endometriosis. Endocr Rev. 2019;40(4):1048-1079. doi:1210/er.2018-00242

Zondervan KT, Becker CM, Missmer SA. Endometriosis. N Engl J Med. 2020;382(13):1244-1256. doi:1056/nejmra1810764

Wen X, Xiong Y, Qu X, et al. The risk of endometriosis after exposure to endocrine-disrupting chemicals: a meta-analysis of 30 epidemiology studies. Gynecol Endocrinol. 2019;35(8):645-650. doi:1080/09513590.2019.1590546

Wei Y, Liang Y, Lin H, Dai Y, Yao S. Autonomic nervous system and inflammation interaction in endometriosis-associated pain. J Neuroinflammation. 2020;17(1):80. doi:1186/s12974-020-01752-1

Gutke A, Sundfeldt K, De Baets L. Lifestyle and chronic pain in the pelvis: state of the art and future directions. J Clin Med. 2021;10(22):5397. doi:3390/jcm10225397

Agarwal SK, Chapron C, Giudice LC, et al. Clinical diagnosis of endometriosis: a call to action. Am J Obstet Gynecol. 2019;220(4):354.e1-354.e12. doi:1016/j.ajog.2018.12.039

Johnson NP, Hummelshoj L; World Endometriosis Society Montpellier Consortium. Consensus on current management of endometriosis. Hum Reprod. 2013;28(6):1552-1568. doi:1093/humrep/det050

Sverrisdóttir UÁ, Hansen S, Rudnicki M. Impact of diet on pain perception in women with endometriosis: a systematic review. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2022;271:245-249. doi:1016/j.ejogrb.2022.02.028

Viewing all 40 articles
Browse latest View live