Hormonresan

De senaste 4 åren har jag gradvis känt mig alltmer trött och slut. Sommaren 2012 fick jag starka vallningar dag som natt samt humörsvängningar som var svåra att tygla. Kunde bli tvärilsken om något gick emot, inget tålamod och väldigt kort stubin vilket egentligen inte är min natur.
Blev också orolig och uppriven i känslan vid minsta bekymmer. Sömnen blev mycket störd eftersom jag vaknade flera gånger om natten av vallningarna. Jag började använda en ny bäddmetod att alltid ha en stor frotté handuk i sängen, samt att lägga påslakanet separat under täcket eftersom jag ömsom svettades och ömsom frös. Ibland skulle allt av, ibland allt på. Ofta var kudde, lakan och madrass så blöta att jag var tvungen att byta sängkläder helt. Det var svårt att somna om och jag kunde ligga vaken i timmar. Svetten rann och håret var så vått som om jag stått ute i värsta regnovädret. Ibland valde jag att gå upp och duscha mitt i natten eftersom jag var helt blöt av svett, inte så skönt att bara låta torka in och somna om i.

Min mens hade upphört några månader tidigare och jag förstod att jag fått klimakteriebesvär och sökte upp en gynekolog. Han avrådde mig på det bestämdaste att ta hormonersättning eftersom min mamma dog av bröstcancer och hon hade använt östrogen.

Bristen på ork och energi gjorde att det krävdes en stor viljeansträngning för nästan allt jag skulle företa mig. Efter en dag på arbetet fanns ingen kraft kvar för något annat. Min förmåga att hålla koncentration och tankeskärpa försämrades gradvis och jag fick alltmer svårt att planera och fokusera. Men jag la all min energi på att försöka klara av att sköta mitt jobb som lärare.

Under hösten 2012 hittade jag en kinesisk läkare som lovade gott resultat med akupunktur. Mycket riktigt lindrades också mina besvär, humöret stabiliserades och vallningarna avtog. Men när behandlingarna slutade upphörde också effekten efter ca 1 månad. Jag gjorde 2 serier av behandlingar med 14 ggr. Behandlingarna skulle utföras ca 4 gånger per vecka och varje behandling kostade 600kr, det blev 2 400kr/ vecka.
Jag försökte hitta någon akupunktör som var godkänd via landstinget för att på så vis kunna använda mig av högkostnadskort, men någon sådan fanns inte. Landstinget godkänner endast akupunktur för smärtlindring och avslappning, inte för klimakteriebesvär.

Att fortsätta betala så mycket pengar för akupunktur blev ohållbart, särskilt som det bara var en tillfällig lättnad. Klimakteriet kan hålla på i 10-15 år hade jag läst! Jag sökte åter kontakt med min gynekolog. Denna gång krävde jag att få hormonbehandling. Jag resonerade att om jag är tvungen att välja tar jag hellre ett lite kortare liv än att behöva känna mig så här under de åren jag har kvar att leva.

Jag fick östrogen och syntetiskt progesteron utskrivet. Läkaren bad mig noga tänka över det hela och sa att detta verkligen skedde på min egen risk och mitt eget ansvar. Ingen undersökning eller blodprovstagning gjordes. Efter att jag använt mina hormoner i 8 dagar upptäckte jag att min urin blivit väldigt mörk, som outspädd äppeljuice ungefär. Det gjorde mig förskräckt – vad är det som händer i kroppen!
Jag ringde upp min läkare som sa att han inte hade tid att prata och bad mig maila istället. Det mailet svarade han aldrig på och jag avbröt så klart min tilltvingande behandling. Det kändes inte som någon större idé att fortsätta jaga efter honom, han hade ju faktiskt avrått mig.

Sedan stod jag ensam kvar med mina besvär och till synes utan något stöd att få…..
Vallningarna var kvar, tröttheten var kvar, hjärndimman var kvar. Jag började känna mig alltmer likgiltig – saker och ting spelade ingen roll längre. Orken fanns inte och jag orkade heller inte bry mig. Jag gick ner till halvtid för att kunna ta det lugnare och få tid över till återhämtning, men jag blev inte piggare för det. Det var som att jag bodde i en kropp som jag inte kände mig hemma i längre.

Jag gick till vårdcentralen och fick ta diverse blodprover – alla värden visande sig vara bra.
Men varför kunde jag inte tänka skarpt? Att planera och organisera hade varit starka sidor hos mig. Varför kände jag mig så oengagerad för sånt som tidigare hade varit betydelsefullt?
Berodde tröttheten på att jag började bli gammal? Är det här mitt nya liv?
Finns det ingenting man kan göra? Jag och min man började söka efter information på Internet och kom då i kontakt med Bioidentiska hormoner.

Jag bestämde mig för att ge det en chans. Bokade en tid till Mia Lundins klinik i USA.

Mötet med Mia var mycket bra. Hon gav sig verkligen tid att lyssna och hon kunde på ett enkelt och begripligt sätt förklara vad som gått snett i min hormonbalans. Hon gjorde en noggrann undersökning och lade sedan upp en plan för mig. Jag fick också gå till ett labb där jag fick lämna prover. När provsvaren kommit några dagar senare ringde hon upp mig och jag kunde sedan gå till apoteket och få tag i bioidentiska hormoner för mina behov.

Nästan omedelbart kom effekten! Det var som att en gardin dragits undan – jag kunde se världen! Färgerna blev skarpare och konturerna klarare – Jag kunde fokusera igen!
Jag hade fått tillbaka mitt liv!

Nu vaknar jag pigg på morgnarna, inom mig bubblar jag av glädje. Jag känner mig som ett med min egen kropp igen. Mitt liv och min livskvalitet har förändrats dramatiskt och jag är förundrad över hur fort det gick! Jag kan inte nog tacka Mia och jag önskar att alla kvinnor som är i en liknande situation som jag befann mig i också ska kunna få möjlighet att återupptäcka vem de egentligen är.

Hur många kvinnor tror – liksom jag trodde att bristen på energi beror på att vi börjar bli gamla?
Som är beredda att acceptera att det bästa av livet redan har passerat? Tänk vad många år i som riskerar att gå till spillo helt i onödan! Kunskaperna om vad bioidentiska hormoner har att tillföra för vårt välmående och livskvalitet behöver spridas – även i Sverige. För att kunna avväga rätt dosering och kombination krävs förstås erfarenhet och kunskap, hur ska vi göra så att också våra svenska läkare får möjlighet att hjälpa oss kvinnor på samma vis här som i USA?

Om mina erfarenheter kan vara till någon hjälp på något sätt ställer jag gärna upp.

Bästa hälsningar

Mona

The post Monas story appeared first on Mia Lundin.

Var försiktig med vart ni får er information ifrån och ifrågasätt om informationen är faktabaserad eller profitbaserad för att sälja mer kräm och tjäna mer pengar. Tyvärr har det helt plötsligt dykt upp många s.k “hormonexperter” I Sverige. Var försiktiga och ifrågasätt deras motiv och vart dom fått sin medicinska ubildning ifrån. Hormoner är inte att leka med och fel behandling kan orsaka allvarliga konsekvenser.
Mitt mål är att ubilda läkare, sjuksköterskor och barnmorskor I Sverige så dom i sin tur kan erbjuda evidens-och forskningsbaserad hormonella behahandlingar som är säkra. Målet är att alla kvinnor som behandlas med hormoner ska innan behandlingen påbörjas erbjudas både gyn och bröstundersökning.
Nedan är ett brev som jag tidigare skrivit till individer och företag I Sverige som givit vilseledande och felaktig information angående skillnaden mellan Dr. Lees progesteronkräm och andra tillverkare.

Facts on the production of progesterone creams

 Both the bio-identical progesterone capsules I recommend (Utrogest in Sweden and Prometrium in US) and Dr. Lees cream contain exactly the same progesterone. This progesterone is manufactured by the pharmaceutical industry.

Dr. Lee did not invent progesterone. Bio-identical progesterone was readily available at any compounding pharmacy in US when I first started prescribing bio-identical progesterone 25 years ago.

 Today, we probably have at least 50 different manufacturers of progesterone creams in United States. They are all sold over the internet or in health food stores. All of those creams, including oral progesterone capsules and any compounded bio-identical progesterone whether in capsule or creams contain exactly the same progesterone.

 The type of progesterone used is called “USP micronized progesterone.” The term “USP” refers to the grade or purity of the product and is the shortened form of the term “United States Pharmacopia”. “USP pharmaceutical grade” is derived from yams and sometimes soy and a pharmaceutical company will synthesize that plant hormone, “tweak it,” to look just like the molecule of the human hormone. This is the product that all companies, including ProgestAll and Female Balancing Cream will use manufacturing their “natural” products.

The post Är vissa progesteronkrämer bättre än andra? appeared first on Mia Lundin.

We have studies clearly indicating the protective effect of oral progesterone when it comes to endometrial cancer (The PEPI trial). We also have some smaller studies on vaginal progesterone achieving the same effect where one of them was actually done in Falun, Sweden.

As far as I know, we do not have a double blind study indicating the protective endometrial effect of transdermal progesterone.

As you know, I do recommend progesterone cream to all of my PMS and perimenopausal patients  unless the more sedating effect of oral progesterone is required. I would gladly prescribe the progesterone cream to all my menopause patients the day we have access to such a study. It is well known that unopposed estrogen increases the risk of endometrial cancer five-­‐fold while adding the oral progesterone will lower that risk to a point were the risk is even lower than when not taking any hormones at all.

Several resellers of progesterone cream in Sweden claim that there are studies on progesterone cream and its protective effects when it comes to breast cancer. They refer to a small study called the Chang Study.

The Chang study was a very small study of forty premenopausal women undergoing breast surgery for the removal of a lump. They looked at plasma and breast tissue concentrations of estradiol and progesterone.

Although I believe that progesterone is vital in the protection of both breast and endometrial cancer, this particular study does not in any way prove that progesterone cream protect women against breast or especially endometrial cancer. What they found in this study, is that increased estradiol concentration in blood and breast cells increases the number of cycling epithelial cells. Increased progesterone concentration in plasma and breast cells significantly decreases the number of cycling epithelial cells and concluded that exposure to bioidentical progesterone gel for 10 to 13 days reduces estradiol-­‐inducedproliferationofnormalbreastepithelialcellsinvivo. They are talking about increased proliferation and that does not mean cancer. It is what estrogen does to both breast tissue and endometrial tissue, while progesterone reduces such proliferation. This is the natural cycle of life. Estrogen stimulates female tissue and progesterone stops that stimulation. That is how the uterus is getting ready for an egg to implant every menstrual cycle during our fertile  lives. Again, this does not in any way prove the protective effect on the endometrium.

As my goal in treating women is to help them feel better, be healthier while causing no harm I will continue to recommend treatment protocols backed up by science.

Mia Lundin

The post Why I do not recommend progesterone cream to patients using estrogen appeared first on Mia Lundin.

Jag får ofta förfrågningar om de olika hormonpreparaten som används som hormonersättning i Sverige och vad som är bioidentiskt och vad som är syntetiskt. Jag har här sammanfattat en lista av vad som är vad så ni vet vad ni tar eller ska fråga efter.

ÖSTROGEN bioidentiskt

Oralt

• Femanest (1 mg och 2 mg östradiol)
• Progynon (1mg och 2mg Estradiolvalerat) Inte riktigt bioidentiskt förrän det förvandlats till estradiol. Efter oral administrering absorberas estradiolvalerat fullständigt. Nedbrytningen till estradiol och valeriansyra sker under absorption i tarmslemhinnan eller vid den första passagen genom levern.

Plåster

• Estradot (25, 37,5, 50, 75 och 100 µg östradiol/dygn)
• Evorel (25, 37,5, 50, 75 och 100 µg östradiol/dygn)

PROGESTERON bioidentiskt

Oralt

• Utrogest 100 och 200mg (genom individuell licens ansökan i Sverige) Ladda ner här
• Lugesterol 100 och 200mg (Finland)
• Utrogestan 100 och 200mg (Europa)
• Promtrium 100 och 200mg (USA)

Vaginalt

• Crinone Vaginalgel 8 % (används mer vid infertilitetsbehandling)
• Lutinus vaginaltabletter 100mg (används mer vid infertilitetsbehandling)

Rektalt

• APL progesteronsuppar Nyligen avregistrerat med kan till verkas av APL på extemporeberedning om läkare ansöker. Vad är extemporeberedning?

Kräm

• Progesteronkräm 20mg per gram eller pump. För behandling av PMS och förklimakteriet men inte att rekommendera i klimakteriet i kombination med östrogen eftersom studier saknas på förebyggandet av livmoderscancer. Finns att köpa på nätet

PROGESTERON syntetiskt (kallas också gestagen)

• Provera (10 mg medroxiprogesteron)
• Primolut-Nor (10 mg noretisteron)
• Mirena (hormonspiral, levonorgestrel) väldigt låg dos av gestagen

KOMBINATIONSPREPARAT (innehåller bioidentiskt östrogen och syntetiskt progesterone)

Oralt

• Activelle, Cliovelle, Femanor, Eviana (1 mg östradiol + 0,5 mg noretisteron)
• Indivina (1 mg östradiol + 2,5 mg medroxiprogesteron, 1 mg östradiol + 5 mg medroxiprogesteron)

• Novofem (1 mg östradiol 16 dagar + 1 mg östradiol i kombination med 1 mg noretisteron 12 dagar)

Plåster

• Estalis Depotplåster 50 mikrogram/250 mikrogram/24 timmar

TESTOSTERONE

Kvinnor behöver också testosterone. Speciellt kvinnor som har haft äggstockarna bortopererade. Tesosterone kan bidra till ökat fokus, motivation och sexlust. Testosteronvärdet kan också kollas på samma provtagningsställen som FSH och östraiol (se ovan).

Testosterone har nyligen blivit avregistrerat i Sverige så u finns det inget testosterone för kvinnor! Det finns bara för män och är alldels för stark för kvinnor.

Tostrex Gel 2%, 20mg per gram. Den levereras i en flerdosbehållare med doseringspump som ger ett halvt gram gel (10 mg testosteron) vid varje tryck på pumpen (när pumpmekanismen är helt nedtryckt). Så varje pump ger 10mg testosteron. Kvinnlig dos är 2-4mg om dagen.

The post Bioidentiska och Syntetiska Hormonpreparat appeared first on Mia Lundin.

Hur vet du om du är i förklimakteriet eller klimakteriet?

Om du inte har haft en mens på 6-12 månader är du troligtvis i klimakteriet. Men du kan vara i klimakteriet fast du fortfarande har mens. Om du har haft en hysterektomi eller inte är säker kan du göra ett blodprov. Du kan be om det hos din läkare eller testa själv hos http://www.werlabs.se

Testerna heter FSH och östradiol. Om du fortfarande har mens ska du ta provet dag 3-5 av mensen. Om FSH är mer än 22 och Östradiol är lägre eller i närheten av 150 pmol/L är du troligtvis i klimakteriet och behöver östrogen och progesteron (om du har en livmoder). Mina rekommendationer är vad jag har använt med stor framgång i min praktik under de sista 17 åren men är också i linje med The North American Menopause Society och The Climacteric Society i UK.

Mina rekommendationer är också bekräftade i denna nya avhandling, av två professorer i gynekologi från Yale University i USA. Dom har sammanfatta de senaste studierna om hormonersättning, dess för- och nackdelar, och vilken typ av hormoner som är säkrast. Du kan läsa den här.

Bioidentiskt östrogen finns på apoteket i Sverige och föreskrivs av många gynekologer (även fast många fortfarande inte vet att det kallas bioidentiskt). Tyvärr är bioidentiskt progesteron svårare att få utskrivet och inte än accepterat av många gynekologer.

Mina rekommendationer:

Om du inte har en livmoder:

Östrogen

Progesteron är inte nödvändigt för kvinnor som inte har en livmoder eftersom de inte behöver oroa sig för livmoderscancer. Däremot så känner sig många kvinnor lugnare och sover bättre när de använder progesteron och föredrar att använda det även fast de inte har en livmoder. Dessa kvinnor kan använda progesteronkrämen eller något av de andra progesteronpreparaten jag rekommenderar nedan.

Om du har en livmoder:

 Östrogen

Användandet av östrogen ökar risken för livmoderscancer om man inte kombinerar det med progesteron eller gestagen. Jag rekommenderar bioidentiskt progesteron eftersom det inte ökar risken för bröstcancer och kvinnor mår mycket bättre på det än syntetiskt gestagen.

 Progesteron

Testosterone

Kvinnor behöver också testosterone. Speciellt kvinnor som har haft äggstockarna bortopererade. Tesosterone kan bidra till ökat fokus, motivation och sexlust. Testosteronvärdet kan också kollas på samma provtagningsställen som FSH och östraiol (se ovan).

Testosterone har nyligen blivit avregistrerat i Sverige så u finns det inget testosterone för kvinnor! Det finns bara för män och är alldels för stark för kvinnor.

Tostrex Gel 2%, 20mg per gram. Den levereras i en flerdosbehållare med doseringspump som ger ett halvt gram gel (10 mg testosteron) vid varje tryck på pumpen (när pumpmekanismen är helt nedtryckt). Så varje pump ger 10mg testosteron. Kvinnlig dos är 2-4mg om dagen.

References

1. Writing Group for the Women’s Health Initiative Investigators. Risks and benefits of estrogen plus progestin in healthy postmenopausal women: Principal results from the Women’s Health Initiative randomized controlled trial. JAMA. 2002; 288: 321–333
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
2. Anderson, G.L., Limacher, M., Assaf, A.R…., and Women’s Health Initiative Steering Committee. Effects of conjugated equine estrogen in postmenopausal women with hysterectomy: the Women’s Health Initiative randomized controlled trial. JAMA. 2004; 291: 1701–1712
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
   • | Scopus (2826)
3. Stampfer, M.J. and Colditz, G.A. Estrogen replacement therapy and coronary heart disease: a quantitative assessment of the epidemiologic evidence. Prev Med. 1991; 20: 47–63
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
   • | Scopus (1156)
4. Henderson, B.E., Paganini-Hill, A., and Ross, R.K. Decreased mortality in users of estrogen replacement therapy. Arch Intern Med. 1991; 151: 75–78
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
5. Grady, D., Rubin, S.M., Petitti, D.B. et al. Hormone therapy to prevent disease and prolong life in postmenopausal women. Ann Intern Med. 1992; 117: 1016–1037
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
6. Barrett-Connor, E. and Grady, D. Hormone replacement therapy, heart disease, and other considerations. Annu Rev Public Health. 1998; 19: 55–72
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
   • | Scopus (466)
7. Guidelines for counseling postmenopausal women about preventative hormone therapy. American College of Physicians. Ann Intern Med. 1992; 117: 1038–1041
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
8. Keating, N.L., Cleary, P.D., Rossi, A.S., Zaslavsky, A.M., and Ayanian, J.Z. Use of hormone replacement therapy by postmenopausal women in the United States. Ann Intern Med. 1999; 130: 545–553
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
9. Haas, J.S., Kaplan, C.P., Gerstenberger, E.P., and Kerlikowske, K. Changes in the use of postmenopausal hormone therapy after the publication of clinical trial results. Ann Intern Med. 2004; 140: 184–188
   • View in Article
   • | CrossRef
   • | PubMed
10. Du, Y., Dören, M., Melchert, H.U., Scheidt-Nave, C., and Knopf, H. Differences in menopausal hormone therapy use among women in Germany between 1998 and 2003. BMC Womens Health. 2007; 7: 19
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (19)
11. Postmenopausal hormone replacement therapy for primary prevention of chronic conditions: Recommendations and rationale. Ann Intern Med. 2002; 137: 834–839
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
12. Roumie, C.L., Grogan, E.L., Falbe, W. et al. A three-part intervention to change the use of hormone replacement therapy in response to new evidence. Ann Intern Med. 2004; 141: 118
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
13. Hersh, A.L., Stefanick, M.L., and Stafford, R.S. National use of postmenopausal hormone therapy: annual trends and response to recent evidence. JAMA. 2004; 292: 47
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | Scopus (633)
14. Majmudar, S.R., Almasi, E.A., and Stafford, R.S. Promotion and prescribing of hormone therapy after report of harm by the Women’s Health Initiative. JAMA. 2004; 292: 1983
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (117)
15. Hsia, J., Langer, D., Manson, J.E. et al. Conjugated equine estrogens and the risk of coronary heart disease. Arch Intern Med. 2006; 166: 357–365
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (397)
16. Rossouw, J.E., Prentice, R.L., Manson, J.E. et al. Postmenopausal hormone therapy and risk of cardiovascular disease by age and years since menopause. JAMA. 2007; 297: 1465–1477
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (891)
17. North American Menopause Society. The 2012 hormone therapy position statement of The North American Menopause Society. Menopause. 2012; 19: 257–271
    • View in Article
    • | PubMed
18. Stuenkel, C.A., Gass, M.L.S., Manson, J.E. et al. A decade after the women’s health initiative – the experts do agree. Menopause. 2012; 19: 1–2
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (6)
19. Schenck-Gustafsson, K., Brincat, M., Erel, C.T. et al. EMASEMAS position statement: managing the menopause in the context of coronary heart disease. Maturitas. 2011; 68: 94–97
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
    • | Scopus (22)
20. Bachmann, G.A. Vasomotor flushes in menopausal women. Am J Obstet Gynecol. 1999; 180: S312–S316
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
21. Daly, E.A., Gray, A., Barlow, D., McPherson, K., Roche, M., and Vessey, M. Measuring the impact of menopausal symptoms on quality of life. BMJ. 1993; 307: 836–840
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
22. Barnabei, V.M., Cochrane, B.B., Aragaki, A.K…., and for the Women’s Health Initiative Investigators. Menopausal symptoms and treatment-related effects of estrogen and progestin in the Women’s Health Initiative. Obstet Gynecol. 2005; 105: 1063–1073
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (122)
23. National Institutes of Health and State-of-the-Science Panel. National Institutes of Health State-of-the-Science Conference statement: Management of menopause-related symptoms. Ann Intern Med. 2005; 142: 1003–1013
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
24. Maclennan, A., Broadbent, J., Lester, S., and Moore, V. Oral oestrogen and combined oestrogen/progestogen therapy versus placebo for hot flushes. Cochrane Database Sys Rev. 2004; 4: CD002978
    • View in Article
    • | PubMed
25. Canonico, M., Plu-Bureau, G., Lowe, G.D., and Scarabin, P.Y. Hormone replacement therapy and risk of venous thromboembolism in postmenopausal women: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2008; 36: 1227–2123
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | Scopus (210)
26. Utian, W.H., Shoupe, D., Bachmann, G., Pinkerton, J.V., and Pickar, J.H. Relief of vasomotor symptoms and vaginal atrophy with lower doses of conjugated equine estrogens and medroxyprogesterone acetate. Fertil Steril. 2001; 75: 1065–1079
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
    • | Scopus (280)
27. Furness, S., Roberts, H., Marjoribanks, J. et al. Hormone therapy in postmenopausal women and risk of endometrial hyperplasia. Cochrane Database Syst Rev. 2009; : CD000402
    • View in Article
    • | PubMed
28. Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815 ([Review])
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (15)
29. Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (12)
30. L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (3)
31. Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (16)
32. Udoff, L., Langenberg, P., and Adashi, E.Y. Combined continuous hormone replacement therapy: a critical review. Obstet Gynecol. 1995; 86: 306
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (106)
33. Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (17)
34. Laliberte, F., Dea, K., Dub, M.S., Kahler, K.H., Rolli, M., and Lefebvre, P. Does the route of administration for estrogen hormone therapy impact the risk of venous thromboembolism? Estradiol transdermal system versus oral estrogen-only hormone therapy. Menopause. 2011; 17: 1052–1059
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | Scopus (25)
35. Straczek, C., Oger, E., Yon de Jonage-Canonico, M.B…., and Estrogen and Thromboembolism Risk (ESTHER) Study Group. Prothrombotic mutations, hormone therapy, and venous thromboembolism among postmenopausal women: impact of the route of estrogen administration. Circulation. 2005; 112: 3495–3500
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (108)
36. Renoux, C., Dell’aniello, S., Garbe, E., and Suissa, S. Transdermal and oral hormone replacement therapy and the risk of stroke: a nested case–control study. BMJ. 2010; 340: c2519
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (1)
37. American College of Obstetricians and Gynecologists. ACOG committee opinion no. 556: Postmenopausal estrogen therapy: route of administration and risk of venous thromboembolism. Obstet Gynecol. 2013; 121: 887–890
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (4)
38. Tremollieres, F., Brincat, M., Erel, C.T…., and European Menopause and Andropause Society. EMAS position statement: Managing menopausal women with a personal or family history of VTE. Maturitas. 2011; 69: 195–198
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
    • | Scopus (2)
39. The North American Menopause Society. The role of local vaginal estrogen for treatment of vaginal atrophy in postmenopausal women: 2007 position statement of The North American Menopause Society. Menopause. 2007; 14: 357–369
    • View in Article
    • | CrossRef
40. Elkinson, S. and Yang, L.P. Ospemifene: first global approval. Drugs. 2013; 73: 605–612
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (1)
41. Gemzell-Danielsson, K., Inki, P., and Heikinheimo, O. Recent developments in the clinical use of the levonorgestrel-releasing intrauterine system. Acta Obstet Gynecol Scandinavica. 2011; 90: 1177–1188
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (8)
42. Lundström, E., Söderqvist, G., Svane, G. et al. Digitized assessment of mammographic breast density in patients who received low-dose intrauterine levonorgestrel in continuous combination with oral estradiol valerate: a pilot study. Fertil Steril. 2006; 85: 989–995
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
    • | Scopus (18)
43. Kagan, R. The tissue selective estrogen complex: a novel approach to the treatment of menopausal symptoms. J Womens Health. 2012; 21: 975–981
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | Scopus (13)
44. Pinkerton, J.V., Komm, B.S., and Mirkin, S. Tissue selective estrogen complex combinations with bazedoxifene/conjugated estrogens as a model. Climacteric. 2013 June; ([Epub ahead of print])
    • View in Article
    • | PubMed
45. Villaseca, P. Non-estrogen conventional and phytochemical treatments for vasomotor symptoms: what needs to be known for practice. Climacteric. 2012; 15: 115–124
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (9)
46. Whiteman, M.K., Staropoli, C.A., Langenberg, P.W., McCarter, R.J., Kjerulff, K.H., and Flaws, J.A. Smoking, body mass, and hot flashes in midlife women. Obstet Gynecol. 2003; 101: 264–272
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (128)
47. Avis, N.E., Legault, C., Coeytaux, R.R. et al. A randomized, controlled pilot study of acupuncture treatment for menopausal hot flashes. Menopause. 2008; 15: 1070–1078
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (49)
48. Krebs, E.E., Ensrud, K.E., MacDonald, R., and Wilt, T.J. Phytoestrogens for treatment of menopausal symptoms: a systematic review. Obstet Gynecol. 2004; 104: 824–836
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (187)
49. Loprinzi, C.I., Kugler, J.W., Sloan, J.A. et al. Venlafaxine in management of hot flashes in survivors of breast cancer: a randomised controlled trial. Lancet. 2000; 356: 2059–2063
    • View in Article
    • | Abstract
    • | Full Text
    • | Full Text PDF
    • | PubMed
    • | Scopus (526)
50. Guttuso, T. Jr., Kurlan, R., McDermott, M.P., and Kieburtz, K. Gabapentin’s effects on hot flashes in postmenopausal women: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol. 2003; 101: 337–345
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (231)
51. van Gastel, P., Kallewaard, J.W., van der Zanden, M., and de Boer, H. Stellate-ganglion block as a treatment for severe postmenopausal flushing. Climacteric. 2013; 16: 41–47
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (5)
52. Prentice, R.L., Langer, R., Stefanick, M.L…., and for Women’s Health Initiative Investigators. Combined postmenopausal hormone therapy and cardiovascular disease: Toward resolving the discrepancy between observational studies and the Women’s Health Initiative clinical trial. Am J Epidemiol. 2005; 162: 404–414
    • View in Article
    • | CrossRef
    • | PubMed
    • | Scopus (160)

The post Hormonersättning vid klimakteriet- Mia Lundins rekommendationer appeared first on Mia Lundin.

Två svenska gynekologer har nu skrivit en artikel i läkartidningen där dom vädjar för bättre vård för kvinnor i klimakteriet. De inser att oralt bioidentiskt progesteron är att föredra framför det syntestiska, både när det kommer till minskad risk för bröstcancer och obehagliga biverkningar.

Tack Doktor Hilde Löfqvist och Doktor Eva Rylander för en bra artikel!

Mia Lundin

Läs artikeln här

The post Svenska gynekologer vädjar om bättre klimakterievård appeared first on Mia Lundin.

The post När bristen av ljus kan leda till årstidsdepression (SAD) appeared first on Mia Lundin.

MIA LUNDIN den 5 december 2014

Många kvinnor får urinvägsfektion varje gång hon har samlag… I klimakteriet när östrogenet sjunker blir slemhinnorna i slidan och urinblåsan torra och lättirriteade och orsakar ofta återkommande urinvägsinfektioner. Miljontals kvinnor och flickor (och ett fåtal pojkar och män) drabbas av akut urinvägsinfektion (”cystit”) minst en gång om året. Rutinbehandling av urinvägs- och njurinfektioner inkluderar antibiotika och antimikrobiella läkemedel och är behandlingsmetoden i över 90% av samtliga fall av urinvägs- och njurinfektioner. Den lämpligaste metoden för initial behandling av de flesta urinvägsinfektioner är D-mannose.

D-mannose är en naturligt förekommande enkel sockerart, nära besläktad med glukos. Små mängder D-mannose bryts ner av kroppen; en något större mängd utsöndras i urinen. Men hur kan ens stora mängder av ett enkelt, naturligt socker göra något för att bota över 90% av samtliga fall av urinblås- och urinvägsinfektioner?

Svaret återfinns i samspelet mellan D-mannose och de bakterier som förekommer i över 90% av alla urinvägsinfektioner, Escherichia coli (“E. coli”). Nej, det är inte den ökända E. coli-mutationen associerad med ohygienisk livsmedelshantering, som gör människor sjuka och till och med orsakar dödsfall. Det är den normala E. coli-bakterien som utgör en del av tarmkanalens ”normala bakterieflora”]. Men inte ens den normala E. coli-bakterien hör hemma i urinblåsan och urinröret; här förökar den sig och blir till en oönskad infektion.

Men varför följer inte E. coli-bakterien med det normala flödet av urin från njurarna genom urinledarna in i urinblåsan och vidare? Varför ”fastnar” E. coli-bakterien på blåsans innerväggar och arbetar sig till och med uppåt (som Spindelmannen), ibland så långt upp som till njurarna? E-coli-bakteriens cellväggar är täckta av små, fingerlika utskott. Toppen av dessa utskott utgörs av ett komplex av aminosyror och sockermolekyler, ett ”glykoprotein”, som också kallas för ett ”lektin”. E. coli-bakteriens lektiner har dessvärre (för oss) fömågan att ”klistra fast” bakterien till urinblåsans och urinrörets innerväggar, och kan alltså inte sköljas bort genom urinering.

Dessvärre för E. coli-bakterien så ”fastnar” D-mannose på E. coli-bakteriens lektiner bättre än vad E. colins lektiner ”fastnar” på människans celler. När vi tar stora mängder D-mannose går nästan allt genom njurarna till urinen och täcker E. coli-bakterierna så att de inte längre kan ”fastna” på blåsans och urinrörets innerväggar. E. coli-bakterierna sköljs helt enkelt bort genom normal urinering!

Varför är det bättre att “skölja bort” E. coli-bakterierna med D-mannos än att döda dem med antibiotika och antimikrobiella läkemedel? Antibiotika dödar oönskade mikroorganismer, men den dödar också många “gynnsamma” mikroorganismer. Alla kvinnor känner till de ”svampinfektioner” som följer på användning av antibiotika, vilket inträffar när de gynnsamma bakterierna dör tillsammans med de oönskade bakterierna. Detta i sin tur gör att svampen, som är okänslig för antibiotika, kan växa okontrollerat. Långvarig eller upprepad behandling med antibiotika kan leda till stora störningar av kroppens normala bakterieflora och ibland till stora störningar av hälsan, särskilt av immunförsvarssystemet. [Man misstänker att den dödliga varianten av E. coli är mutationer, orsakade av systematisk antibiotisk behandling av djur]

D-mannose å andra sidan tar inte död på vare sig gynnsamma eller ogynnsamma bakterier. D-mannose hjälper helt enkelt till att flytta felplacerade E. coli-bakterier från insidan av urinröret till utsidan. (Eftersom D-mannose absorberas i den övre magtarmkanalen så flyttar den inte på den ”goda” E. coli som normalt förekommer i tjocktarmen). Behandling med D-mannose av blåskatarr och urinvägsinfektioner orsakade av E- coli-bakterier är ekologiskt sund behandling. (De mycket små mängderna av D-mannose som inte utsöndras i urinen och tas upp av våra kroppar är ofarliga). Även diabetiker kan använda D-mannose. Och som en extra bonus smakar D-mannose dessutom gott!

D-mannose finns att köpa här

The post D-mannose en alternativ behandling som kan förebygga återkommande urinvägsinfektioner appeared first on Mia Lundin.

Övergångsbesvär kan effektivt och på ett säkert sätt behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron om livmodern är kvar eller bara östrogen om den är bortopererad.

Dagens kvinnor är ofta pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga. Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Canada baserar sina riktlinjer på.

Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur. Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken.

Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset.

Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symptom från hormonell obalans börjar försvinna.

Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.

I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymptom, preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot®, Divigel® ,Femanest® och Evorel®. Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.

Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett naturligt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer.

Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.

Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och förebygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det.

Med stöd i aktuell forskning och 23 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer.

Jag vädjar härmed att bioidentiskt progesteron blir tillgängligt för receptförskrivning i Sverige.

Studier som bekräftar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer medan mikroniserat naturligt progesteron inte ökar risken samtidigt som det skyddar slemhinnan och förebygger livmoderscancer.

Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815 ([Review])

Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25

L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53

Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853

Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444

Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).

Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.

Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.

Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.

Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).

Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.

Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15

The post Svenska kvinnors rätt till hormoner som inte ökar risken för bröstcancer appeared first on Mia Lundin.

Växter och örter som finns i naturen är naturliga på sina växtplatser. De är emellertid inga naturliga delar av våra kroppar. Genom att använda örter som rödklöver, silverax och dong quai (kinesisk kvanne) för att mildra symptom på hormonell obalans behandlar du inte orsaken till problemet, det vill säga bristen på hormoner.

Under våra fertila år producerar äggstockarna östrogen, progesteron och testosteron. Den allra naturligaste hormonersättningen skulle vara att extrahera och förpacka våra egna hormoner under de fruktsamma åren och sedan spruta in dem i våra kroppar igen efter menopaus. I det antika Kina drack de äldre kvinnor som led av klimakteriesymptom yngre kvinnors urin för att få lindring. Det fungerade faktiskt eftersom kvinnor i fertil ålder utsöndrar östrogen i sitt urin. Eftersom vi inte (ännu) tillämpar den metoden i Väst är bioidentiska hormoner det närmaste vi kan komma det som är naturligt för våra mänskliga kroppar. Molekylerna i dessa hormoner är identiska med molekylerna i de hormoner våra äggstockar förut producerade i stora mängder.
Bioidentiska hormoner tillverkas intressant nog i laboratorier. Jo, de är utvunna ur växter, vilket betyder att ett hormonliknande ämne utvinns ur växten och sedan syntetiseras i laboratoriet för att det ska se exakt likadant ut som de hormoner som våra äggstockar gör. Som en liknelse kan man säga att dessa hormoner är som rätt nyckel till rätt lås. Din kropp säger: ”Hallå där, dig känner jag igen.” Sedan hittar den biodentiska hormonet rätt receptor i cellen, låser upp den och ser man på! När hormonerna väl kommit in i cellerna kan din kropp sluta skrika efter vad den behöver och återfå sin balans. Du mår bra igen. Låt mig understryka: Bioidentisk hormonersättningsbehandling går ut på att återföra hormoner som passar perfekt till våra cellreceptorer. Kroppen kommer hälsa dem välkomna som om de var dess egna. Hormoner behöver inte tillverkas av ett apotek för att vara bioidentiska. Biodientiska hormoner tillverkas även kommersiellt. (Se Steg 1: ”Fastställ din hormonella fas” så får du veta mer). Apotek som blandar sina egna läkemedel kan utforma egna doser som kanske inte är kommersiellt tillgängliga.
Syntetiska hormoner är tillverkade av människor och liknar ingenting som finns i naturen. Det är inte hormoner utan läkemedel. Eftersom läkemedelsföretagen inte får ta patent på bioidentiska hormoner tillför de konstgjorda molekyler till ett hormon och åstadkommer på så vis en slutprodukt som inte ser naturlig ut och därför kan patenteras. Din kropp märker dock skillnaden. Det är sorgligt att det är på det här viset eftersom det inte alls är svårt för läkare att skriva ut bioidentiska hormoner på recept via ett vanligt apotek eller ett apotek som själva tillverkar sina läkemedel. Istället fortsätter de att skriva ut östrogen som utvunnits ur hästurin2 och syntetiskt progesteron till kvinnor.

Östrogen – hälsosamt eller farligt?

Många kvinnor vill till varje pris undvika att ta hormonersättnng. De oroar sig våldsamt för att det ska leda till bröstcancer. Om du känner oro för detta är det nog omotiverat. Risken för att du ska få bröstcancer är mycket lägre än risken för att dö av hjärtkärlsjukdomar. Hjärtåkommor svarar för många fler dödsfall än alla former av cancer och är det mest betydelsefulla hälsoproblemet för kvinnor i USA i dag och orsakar nära 350 000 dödsfall om året jämfört med bara 40 000 som avlider av bröstcancer.

Vad som är ännu mer oroande är att medierna och många inom sjukvårdspraktiker inte talar om för dig att vissa hormoner minskar risken för hjärtskärlsjukdomar med så mycket som 60 procent utan att öka risken för bröstcancer! Det är glada nyheter. Tråkigt nog koncentrerar sig medierna på rapporter om härjande bröstcancer utan att upplysa och varna kvinnor för den betydligt större risken för hjärtfel. Östrogen hjälper även till att behålla den kognitiva förmågan och motverkar depression.

Progesteron, gulkroppshormon och gestagen

Det som dessvärre inte finns lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Det är det första hormonet som minskar i takt med att vi blir äldre och det är mycket viktigt för att optimera och balansera östrogenets effekt i kroppen. Istället föreskrivs gestagen som är syntetiskt, modifierat progesteron.

Progesteron är som sagt det första hormonet som minskar i kroppen efter 35 års ålder och det har många funktioner i kroppen. Bla skyddar det livmoderslemhinnan från att växa sig alltför tjock under östrogenets inverkan. Det optimerar och balanserar dessutom östrogenets funktion.Gestagen är de varianter av progesteron som finns i läkemedel och preventivmedel. Med varianter menas att deras biokemiska struktur skiljer sig från det kroppsegna progesteronet. De framkallar därför även vissa oönskade effekter och biverkningar. Gestagen i kombination med östrogen framkallar risken för cancer avsevärt.

The post Bioidentiska hormoner är inget konstigt appeared first on Mia Lundin.

I sommar kommer den uppskattade föreläsaren Mia Lundin till Ulrikas lada i Ronehamn. Mia Lundin är en fantastisk föreläsare som har arbetat med kvinnors hormoner i över 20 år. Hon är författare till boken ”Kaos i kvinnohjärnan”, en bok om bioidentiska hormoner och kvinnors hjärnkemi. Mia kommer att berätta om lösningar som ger balans, harmoni och välmående till alla moderna kvinnor och alla som någonsin har upplevt hormonella problem kommer att känna igen sig i Mias berättelser.

Mia kommer tillsammans med Ulrika att laga en härlig tre-rättersmiddag med inslag av fisk, grönsaker från Ulrikas egna odlingar och självklart en god efterrätt med choklad sätter fart på våra lyckohormoner!

Denna kväll är tillägnad alla kvinnor och tjejer och jag ser fram emot att fylla ladan med massor av kvinnliga gäster. Det ingår kaffe efter maten och ni välkomnas med en somrig fördrink innan middagen och föreläsningen med Mia sätter igång. Ta med dig bästa väninnan, mamma, moster, syster eller svärmor – alla kvinnor kommer uppskatta att lära sig mer om sina hormoner och att lyssna på fantastiska Mia Lundin.

Pris per person: 450 kr för en tre-rätters middag där kaffe, fördrink och föreläsning ingår.

Anmäl dig här

The post Tjejmiddag med Ulrika på Gotland den 30 JULI appeared first on Mia Lundin.

Din hjärna är ett fantastiskt organ. Den är otroligt anpassningsbar och gör allt den kan för att hålla dig i känslomässig balans så länge som möjligt. Precis som din bil behöver rätt bränsle för att kunna fungera effektivt behöver din hjärna de rätta näringsämnena, annars kommer den inte fungera som den ska. Utan rätt näring försämras dina hjärnfunktioner långsamt. Det blir som en härdsmälta med kronisk oro, depression, trötthet, sömnproblem, minnesförlust och koncentrationssvårigheter som styr ditt dagliga liv. Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.

En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

• Protein – Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.

Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

• Kolhydrater – Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans       huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater kommer att påverka hjärnans funktion negativt. Det är dock viktigt att de kolhydrater du äter är sammansatta och inte enkla.

Enkla kolhydrater som finns i tex snabbmat, kan göra att du förblir hungrig och känner dig yr och trött. Sammansatta kolhydrater däremot förser din kropp med de nödvändiga fibrer, vitaminer och mineraler som din hjärna behöver för en stabil energitillförsel av glukos. Sammansatta kolhydrater finns i fullkorn, frukt, bönor och grönsaker.

• Fett – Din hjärna består av essentiella fettsyror vilka är grunden för hjärnans nervceller och signalsubstanser. Utan essentiella fetter svälter hjärnvävnaden och nervcellerna hårdnar och skrumpnar. Resultatet av detta blir att signalsubstanserna inte kan komma in i de signalöverförande neuronerna vilket påverkar vår förmåga till inlärning, koncentration, fokus och minne.

En kost som är rik på essentiella fettsyror kommer att förse hjärnvävnaden med näring, förbättra cellmembranen och även vår hud. Några av de bästa källorna för essentiella fettsyror är nötter, nötsmör, oliver, avocado, kokosolja, smör, jungfrulig olivolja och linfröolja. Kallvattenfisk som lax, öring, sardin, makrill och strömming samt haj, svärdfisk och blanquillo är också utmärkta källor.

• Vitaminer och mineraler – Multivitaminer innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen som din hjärna behöver för att kunna fungera optimalt. Utan dem kan inte nödvändiga biokemiska funktioner äga rum vilket kan påverka humör och beteende negativt.

Ett bra multivitamin bör innehålla alla nödvändiga B-vitaminer, som din kropp inte lagrar, tillsammans med folsyra, antioxidanter som vitamin C, E och betakaroten samt mineraler som kalcium, magnesium, selen, mangan, krom, järn och bor.

Det är en utmärkt vana att äta bra, men hur bra man än äter räcker det ibland inte för att man ska få en tillräckligt hög produktion av de signalsubstanser som man behöver för att hjärnan ska vara mätt och glad. Tillskott av aminosyror är det bästa sättet att påverka och förbättra signalsubstanserna på ett positivt sätt. När du tar tillskott av aminosyror för att bygga upp och därefter balansera signalsubstanserna påverkar du direkt din hjärnas hälsa.

Det är visserligen tjugo aminosyror som bidrar till att bygga upp hjärnans kemi men sex av dem är speciellt betydelsefulla för den kvinnliga hjärnan. Du kan läsa mer om detta i Kaos i kvinnohjärnan)

• 5-hydroxytryptofan (5-HTP) är en signalsubstans som produceras i kroppen av den aminosyra som kallas tryptofan. Det finns flera fördelar med att ta 5-HTP istället för tryptofan för att höja nivån av serotonin. Den främsta fördelen är uppenbar: 5-HTP ligger ett steg närmare i den metaboliska processen till att bygga upp serotonin. Med andra ord omvand-las 5-HTP lättare till serotonin än vad tryptofan gör. 5-HTP utvinns ur fröna från växten Griffonia.
• Tyrosin-Tyrosin stödjer sköldkörtelns funktion och är förstadie till dopamin och nor-adrenalin som båda har starkt antidepressiv verkan och samtidigt verkar uppiggande. Ta inte tyrosin om du lider av ångest eller panikattacker.
• L-fenylalanin -L-fenylalanin är en essentiell aminosyra – vilket betyder att kroppen inte pro-ducerar den – den måste intas via kosten. L-fenylalanin har visat sig kunna förbättra humöret, öka fysisk och mental energi, sexlust och motivation. Det bidrar också till att dämpa aptiten och kan bidra till att upprätthålla en hälsosam vikt.
• L-theanin-L-teanin är den dominerande aminosyran i grönt te. Forskning visar att l-teanin kan skapa en känsla av avslappning cirka en halvtimme efter det att det intagits. Det fungerar genom att direkt stimulera produktionen av alfavågor i hjärnan och åstadkomma ett tillstånd av djup avslappning och mentalt fokus , ett tillstånd som liknar det man kan uppnå genom meditation. Dessutom bidrar L-teanin till bildandet av den dämpande signalsubstansen GABA. L-teanin är en fantastisk aminosyra eftersom den lugnar ned dig utan att samtidigt göra dig slö.
• L-taurin-L-taurin är en aminosyra som har en lugnande och ångestdämpande inverkan på hjärnan. Den motbalanserar uppåteffekten av dopamin och noradrenalin
• GABA-GABA är en aminosyra och samtidigt en signalsubstans. Den har en lugnande inverkan på hjärnan eftersom den hämmar signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Lugnande medel som Sobril fungerar genom att öka GABA:s effektivitet.

Alla dessa kosttillskott kan tillhandahållas på min hälsobutik www.mialundinshop.se

”En pessimist ser svårigheter i varje möjlighet, en optimist ser möjligheter i varje svårighet”.
Citat Winston Churchill

I hälsa och lycka,

Mia Lundin

The post Hälsosam mat och aminosyror för en frisk hjärna appeared first on Mia Lundin.

Depression, oro och humörsvängningar kan vara förödande i alla skeden av en kvinnas liv. Känslomässig obalans påverkar familjen, relationerna, karriären och förmågan att roa sig och bara koppla av. Många kvinnor tror fortfarande att deras symptom inte är verkliga och försöker ignorera dem eller leva med dem.

Dessa felaktiga föreställningar kan hindra en del kvinnor med depression och andra verkliga störningar att söka behandling. Att ha känslomässiga besvär är inte något tecken på personlig svaghet eller brist på karaktär. Du mår som du gör på grund av en biokemisk obalans i din hjärna. När en kvinna har diabetes eller trög sköldkörtel söker hon behandling och tar insulin eller sköldkörtelhormon utan skuldkänslor men när det handlar om depression eller oro skäms många kvinnor för sitt tillstånd. Nu är det dags att sluta skämmas och ta itu med en av de viktigaste anledningarna till att du inte mår bra – dina signalsubstanser är i obalans.

Signalsubstanser är naturligt förekommande kemiska budbärare som överför information från en nervcell till en annan och gör det möjligt för hjärncellerna att tala med varandra. Signalsubstanser kontrollerar ditt beteende och därför gör en obalans eller brist på vissa signalsubstanser att du mår dåligt. Hjärnans kemikalier var förr ett mysterium men numera kan vi mäta nivåerna på dessa kemikalier och påverka dem genom naturliga tillskott.

Enligt den medicinska forskningen är det många faktorer i dagens stressade livsstil som bidrar till obalanserade nivåer av kroppens signalsubstanser och hormoner. Det spelar ingen roll om det gäller jobbig trafik, ett gräl med grannen, pressade arbets- eller hemförhållanden, en bakterie- eller virusinfektion, för mycket träning, hormonobalanser eller näringsbrister. Nervsystemet upplever alla stressituationer på samma sätt. När kroppen har identifierat en sådan situation, inleds en rad biokemiska responsmekanismer som förändrar balansen mellan signalsubstanserna. Akut stress brukar tolereras ganska väl och orsakar inga större obalanser. Kronisk stress, däremot, skapar en dominoeffekt med allvarliga biokemiska konsekvenser som i det långa loppet kan leda till svår depression, slutkörda binjurar och förändrad immunförsvarsfunktion.

En annan vanlig orsak till obalanserade signalsubstansnivåer är att tillgången på kroppens könshormoner fluktuerar och urholkas. Östrogen, progesteron och testosteron har nämligen en direkt inverkan på både pådrivande (excitatoriska) och hämmande (inhiberande) signalsubstanser. Östrogen är ett av kvinnokroppens kraftfullaste antidepressiva ämnen. Därför är det väldigt viktigt att se över eventuella hormonobalanser hos kvinnor som lider av känslomässiga hälsoproblem.

Dåliga kostvanor bidrar också till obalansen, särskilt i kombination med mycket annan stress. Kroppens produktion av signalsubstanser är beroende av tillräcklig tillförsel av aminosyror som fungerar som förelöpare. Exempelvis behövs aminosyran tyrosin för att tillverka dopamin och aminosyran tryptofan eller 5HTP (5-hydroxytryptofan) för att producera serotonin. En proteinfattig kost kan leda till för låga mängder av de här aminosyrorna. Får man inte i sig tillräckligt med protein, mineraler och vitaminer, kommer kroppens produktion av signalsubstanser att bli lidande. Dessutom består membranen som omger våra hjärnceller till största delen av fett. Omega-3-fettsyror hjälper till att stabilisera membranen och behövs för hjärncellernas funktioner. Om kosten innehåller för lite av de här fettsyrorna kan signalöverföringen mellan nervcellerna försämras. Och vi är inte det vi äter, utan det vi absorberar. Bristfällig ämnesomsättning och nedsatt matsmältningsfunktion kan försämra kroppens upptag och nedbrytning av maten, vilket i sin tur minskar förmågan att tillverka signalsubstanser.

Ämnen som är skadliga för nervsystemet är en annan stor bidragande orsak till obalanser i kroppens signalsubstansnivåer. Giftiga ämnen som tungmetaller, industriella lösningsmedel, bekämpningsmedel, droger, alkohol och även vissa läkemedel kan orsaka permanenta skador på de nervceller som tillverkar signalsubstanserna. Eftersom vissa av dessa kemiska toxiner är fettlösliga och hjärnan är uppbyggd främst av fett, kan många av toxinerna ta sig igenom den skyddande blod- hjärnbarriären och gå in i hjärnans celler. När ett toxin når hjärncellen kan den orsaka stora obalanser i hjärnans kemi. Den sista stora komponenten som påverkar signalsubstansernas balans är genetiska faktorer.

Vissa personer är metaboliskt predisponerade för brister eller överskott av vissa signalsubstanser, vilket kan leda till missbruk av droger eller alkohol, matstörningar, koncentrationsnedsättningar och problem med hyperaktivitet eller depression som ärvs i släkten.

Serotoninet är en av de viktigaste signalsubstanserna och låg serotoninhalt har blivit en riktig folksjukdom i USA och även Sverige.

Vid låga serotoninnivåer kan du känna dig:

• Ilsken, lättretad, arg
• Uppträda våldsamt och antisocialt beteende
• Sova illa, sömnlöshet
• Orolig
• Få panik
• Skenande tankar
• Minskat intresse för sex
• Sug efter kolhydrater och socker
• Sug efter alkohol
• Huvudvärk och migrän
• Värk och smärta
• Problem med magen

Receptet för ökad serotoninnivå i kroppen är:

5HTP 1-2 kapslar på eftermiddag eller vid läggdags
B-Complex med Metafolin 2 kapslar med frukost
Cal/mag 1001, 2 kapslar vid läggdags
5HTP är kontraindicerat, och inte att rekommendera för individer med diagnosen bipolärsjukdom eftersom 5HTP då kan orsaka mani.

Under tiden som du jobbar på att öka serotoninet kan du ta GABA eller Kavinace  för att hitta lugnet. Kavinace är också GABA och naturligt men lite starkare. Kavinace ultra innehåller detta GABA plus melatonin och 50 mg 5htp. Kavinace ultra är rekommenderat endast vid läggdags om du har svårt att sova.

Här kan du köpa produkter som har producerats av företag som garanterar kvalitet och renhet.
http://www.mialundinshop.com/index.php?main_page=index&cPath=36

The post Alltför många kvinnor får höra: ”Dina känslomässiga problem sitter bara i huvudet.” appeared first on Mia Lundin.

The 2012 Hormone Therapy Position Statement of The North American Menopause Society (NAMS) states that hormone therapy (HT) is the most effective treatment for symptoms of menopause.¹ To maximize safety, the initiation of HT should be considered for healthy symptomatic women who are within 10 years of menopause or aged younger than 60 years and who do not have contraindications to use of HT. Contraindications are well established and should be considered in making this decision. However, vasomotor symptoms persist for an average of 7.4 years and for more than a decade in many women.² Moderate to severe vasomotor symptoms have been documented in 42% of women aged 60 to 65 years.³ Thus, many women will continue to have vasomotor symptoms after age 65, and these symptoms can disrupt sleep and adversely affect health and quality of life.^2-4

Provided that the woman has been advised of the increase in risks associated with continuing HT beyond age 60 and has clinical supervision, extending HT use with the lowest effective dose is acceptable under some circumstances, such as for the woman who has persistent bothersome menopausal symptoms and for whom her clinician has determined that the benefits of menopause symptom relief outweigh the risks. Use of HT should be individualized and not discontinued solely based on a woman’s age.⁵ The decision to continue or discontinue HT should be made jointly by the woman and her healthcare provider.

The post The North American Menopause Society Statement on Continuing Use of Systemic Hormone Therapy After Age 65 appeared first on Mia Lundin.

• Har du svårt att vakna på morgonen, med många tryck på snooze-knappen innan du stiger upp?
• Behöver du kaffe för att komma igång på morgonen?
• Har du gått upp i vikt under den senaste tiden, framför allt kring midjan?
• Känns det som att du får varenda förkylning och influensa som går runt; att ditt immunsystem har havererat?
• Har du svårare att hantera stress och pressade arbetssituationer nu än tidigare?
• Är du ointresserad av sex?
• Känner du dig ofta yr när du reser dig hastigt?
• Lider du av dåligt minne eller “hjärndimma”?
• Känner du dig särskilt trött på morgnarna och på eftermiddagarna mellan 15 och 17?
• Känner du att du behöver äta ofta för att upprätthålla en normal blodsockernivå?
• Är du sugen på salt mat?
• Känner du dig väldigt trött mellan 19 och 22, för att sedan komma igång igen om du stannar uppe längre?
• Om du är kvinna, lider du av PMS: kraftiga blödningar, humörsvängningar och trötthet under menstruationscykeln? Om du är man, känner du att din kondition, energi och förmåga att bibehålla muskler har börjat avta?
• Har du ofta smärta i skuldror, axlar och nacke utan någon uppenbar anledning?
• Märker du att din stress avtar under semester och fritid?

Om du svarat ”ja” på 10 eller fler av frågorna ovan så kan du ha problem med lågt kortisol, ett tillstånd som ofta kallas “binjuretrötthet”.

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar mer än 50 olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron.

Eftersom binjurarna producerar så många nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska. De inkluderar:

• Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
• Vätske- och elektrolytbalans
• Fettlagring

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin.

Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ovan beskrivits som “binjuretrötthet”.

“Binjuretrötthet” ska inte blandas ihop med Addisons sjukdom, ett medicinskt tillstånd som innebär att binjurarna helt upphör att fungera. Addisons sjukdom orsakas ofta av autoimmunitet, medan lågt kortisol framför allt orsakas av stress och lågt serotonin.

Ytterligare tecken och symptom på lågt kortisol inkluderar:

• Mild depression eller oro
• Flera olika slags mat- och/eller inhalationsallergier
• Orkeslöshet och brist på energi
• Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor
• Försämrad förmåga att hantera stress
• Torr och tunn hud
• Lågt blodsocker
• Låg kroppstemperatur
• Hjärtklappning
• Oförklarligt håravfall
• Omväxlande diarré eller förstoppning
• Förmågan att hantera såväl fysisk som psykisk stress är extremt viktigt för människans överlevnad.

Vår kropp har ett väldigt känsligt stress system som kontrolleras av hjärnan och binjurarna. När binjurarna inte producerar de hormoner som de ska minskar kroppens förmåga att hantera stress och bekämpa infektioner.

Orsaker till lågt långvarig stress, lågt serotonin med lågt kortisol som följd inkluderar:

STRESS

Psykisk, känslomässig eller andlig stress kan också utgöra viktiga orsaker, likaså stress relaterad till ekonomin eller familjeförhållanden. Till och med infektioner kan ha betydelse.

För hög arbetsbörda, långa arbetsdagar, sömnbrist eller känslomässig stress är vanliga orsaker. Stressfaktorer i städer inkluderar oljud och elektromagnetisk förorening. Mobiltelefoner, mikrovågstorn och apparater såsom tv, mobiltelefon, bärbar elektronik, mikrovågsugnar och datorer avger starka elektromagnetiska fält (EMF) som kan ha en stressande inverkan på kroppen.

NÄRINGSBRIST
Idag har många människor subkliniska brister på viktiga näringsämnen, såsom B-vitaminer, vitamin A, C och E, magnesium, zink och andra spårämnen. När kroppen upplever stress är behovet av näringsämnen ännu större. Raffinerade kolhydrater stressar också binjurarna. En kost med lågt proteinintag kan också leda till näringsbrist. Den amerikanska standarddieten har dels ett högt innehåll av bearbetade kolhydrater och socker, dels ett lågt innehåll av nyttiga fetter och protein. Ofta saknas också mikronäringsämnen.
Otillräcklig eller dålig vattenkvalitet påverkar syresättningen av kroppens vävnader. De flesta dieter innehåller få av de näringsämnen som binjurarna behöver och orsakerna till det kan spåras tillbaka till hur vi odlar vår mat. En stor del av våra livsmedel odlas på utarmade jordar. Den odlingsbara jorden idag innehåller en bråkdel magnesium jämfört med några hundra år tillbaka i tiden. Bearbetning och förädling utarmar näringsämnen ytterligare. Vår vana att äta i bilen eller på stående fot bidrar till att matens värde minskar, likaså vår förmåga att smälta den. Allergiska reaktioner mot livsmedel såsom vete och mejeriprodukter kan skada tarmsystemet och minska dess förmåga att ta upp näringsämnen.

MILJÖGIFTER

Giftiga kemikalier spelar ofta en stor roll i binjuretrötthet. Alla utsätts vi för tusentals kemikalier i luften, vattnet och maten. Källor kan också innefatta dentala material, eller skönhetsprodukter som schampo, krämer och make-up. De giftiga kemikalier som vi använder för att städa våra hem kan påverka, likaså receptfria och receptbelagda läkemedel. Toxiner kan också bildas inuti kroppen på grund av mikrobiella obalanser i tarmen och försämrad matsmältning. När maten inte får smälta ordentligt kan den jäsa i tarmen och därmed producera många skadliga ämnen som absorberas genom tarmens slemhinnor. En frisk kropp har förmågan att regelbundet eliminera gifter, men i takt med att binjurarna försvagas så avtar kroppens egen reningsförmåga. Detta ger upphov till en ond cirkel, där svagare binjurar försämrar förmågan att göra sig av med alla gifter, vilket i sin tur ytterligare försvagar binjurarna.

KRONISKA INFEKTIONER

Kroniska infektioner kan ha sitt ursprung i infekterade tänder eller tandkött, men de kan vara belägna var som helst i kroppen. De bidrar i hög grad till kroppens toxiska belastning. Infektioner orsakar också inflammation och stress som måste behandlas med hjälp av steroidhormoner som kortisol och kortison.
En av de mest förbisedda orsakerna till binjuretrötthet är tarminfektioner som ger upphov till en inflammatorisk respons. En sådan infektion kan uppstå subkliniskt utan några synliga tecken alls och inkluderar bland annat Giardia, SIBO (bakteriell överväxt i tunntarmen), dysbios, och h. pylori-infektion.

STIMULANTER OCH ÖVERDRIVEN FYSISK TRÄNING

Stimulanter skadar binjurarna genom att öka utsöndrandet av stresshormoner och adrenalin och på lång sikt utarma kroppen på nödvändiga signalsubstanser.

Koffein, socker och alkohol hör till de vanligaste bovarna.

Mindre uppenbara men minst lika viktiga stimulanter kan omfatta ilska, raseri, gräl, hat, oförmåga att förlåta, hög musik, tragiska nyheter och till och med filmer som innehåller mycket spänning och överdrivet våld. Andra aktiviteter som kan fungera som stimulanter inkluderar hård fysisk träning och rekreationellt drogbruk. Till och med högrisksporter som surfing, dykning och klättring kan utarma binjurarna om de utövas i överdrift. De flesta av dessa aktiviteter ger en tillfällig rush, delvis beroende på att kroppen utsöndrar höga nivåer av steroidhormoner. Över tid bidrar det till en försvagning av binjurarna och så småningom till en utarmning och försvagning av binjurarna.

”GIFTIGA” KÄNSLOR

Ytterligare en bidragande orsak till binjureutmattning är okontrollerade känslor, såsom oro, ilska och rädsla. “Don’t worry, be happy” är ett utmärkt recept mot binjuretrötthet. Det här gäller särskilt för nervösa och överspända typ-A människor, eftersom de är särskilt mottagliga för lågt serotonin/kortisol. Bön och meditation frigör lugnande signalsubstanser som förvandlar en fly-eller-fäkta-reaktion till ett parasympatiskt, avkopplande tillstånd. Det kan vara till stor hjälp för att bota ett sjunkande serotonin. Att odla en attityd av tacksamhet kan göra underverk för ditt välbefinnande

Håll utkik efter min kommande blogg om hur man behandlar “binjuretrötthet”.

The post Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar appeared first on Mia Lundin.

• FSH
• Östradiol

• Progesteronkräm 1 pump 2 ggr dagligen dag 16-28 av mensen. Den gnuggar du in på insidan av armarna. Du fortsätter till dag 28 om du inte får mens tidigare. Om den börjar några dagar innan, kanske dag 25 eller 26, slutar du med krämen och börjar räkna gen. Första dagen av mensen är dag 1.

• B-Complex med den aktiva folsyran Metafolin. 1 kapsel med frukost. B-vitaminer och folsyra kan minska symptom av stress och depression
• Magnesium, 2-400mg vid läggdags eftersom det är lugnande och hjälper mensvärk.
• Omega 3 fiskolja 1000mg 2ggr dagligen. Vi tillverkar alla hormoner från de goda fetterna.

• 5HTP (5-hydroxypryptofan). Den tar du på eftermiddagen på tom mage.

The post Hur vet jag om jag är i förklimakteriet eller klimakteriet? appeared first on Mia Lundin.

Innan du läser denna blogg så rekommenderar jag att du läser min tidigare blogg: Binjureutmattning beror inte på trötta binjurar

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Dom har ingen aning om vad de ska göra om de inte får signalen ACTH från hjärnan (hypofysen). Skickar inte hypofysen ACTH till binjurarna så producerar binjurarna inte tillräckligt med kortisol.

Varför slutar hypofysen skicka ACTH till binjurarna?

Efter långvarig stress har man ofta tömt sitt förråd på signalsubstansen serotonin och feed back systemet av kortisol till hypofysen är överansträngt och fungerar inte så bra längre. (läs gärna mer om detta min bok Kaos i kvinnohjärnan)

Vanliga stressfaktorer:

• Ansvar för åldrande föräldrar
• Kronisk sjukdom
• Överkänslighet mot viss mat
• Näras och käras död eller sjukdom
• Krävande chefer
• Bantning
• Matsmältningsproblem
• Ekonomiska svårigheter
• Hormonell obalans
• Infektioner
• Brist på vila
• Sömnbrist
• Dåligt näringsupptag
• Äktenskapsproblem
• Oljud
• Smärta
• Perfektionism
• Överhoppade måltider
• Trafik
• Alltför många intryck

Med normala nivåer av serotonin känner man sig lugn och harmonisk. När serotoninnivån sjunkit under ditt tröskelvärde kan du ha svårt att somna eller vaknar på natten, uppleva oro, ångest och rusande tankar.

När serotoninet har sjunkit riktigt lågt får binjurarna inte längre signalerna från hjärnan att producera kortisol och DHEA. Därför får du symtom som ofta beskrivs som “binjuretrötthet”.

När våra binjurar inte längre producerar korrekta mängder av kortisol, DHEA och adrenalin förlorar vi förmågan att orka med stress vilket resulterar i symptom på grav utbrändhet.

Mental och fysisk utmattning, oförmåga att återhämta sig från stress eller sjukdom, sömnsvårigheter med problem att somna och problem med avbruten sömn, depression, kroniska infektioner, orkeslöshet, en känsla av att det är för mycket, instabilt blodsocker, sug efter salt, panikattacker och skenande tankar, viktökning runt midjan, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi samt en känsla av att vara uppe i varv men ändå trött, är alla tecken på låga binjurehormoner i kombination med lågt serotonin.

ÅTERHÄMTNINGSPLAN

1. SOV

Ett gammalt italienskt ordspråk lyder: ”Sängen är medicin”. Det är sant. Tillräckligt med sömn är betydelsefullt för den dagliga återhämtningen, återbalanseringen och föryngringen av kroppen.

2. MINSKA DIN STRESS

För att bli frisk och återhämta sig ordentligt från binjuretrötthet är det viktigt att förstå att det inte är något som kan ske över en natt. Börja med att titta på vad som orsakar stress i ditt liv. Gör ett medvetet val att förändra ditt liv, konfrontera och avlägsna sådant i ditt liv som orsakar för mycket stress. Det är viktigt att du inser vad som varit den grundläggande orsaken till din obalans. Ställ dig frågan: Vilka är mina fem värsta stressfaktorer? Har du det jobbigt med relationer, arbete, sjukdom, kosthållning eller alltför mycket att göra? När du väl har identifierat dina stressfaktorer kan du påverka eller till och med få bort en del av det som är jobbigt. Lägg märke till när du har ont i magen, en klump i halsen, känner dig orolig eller blir svettig i handflatorna. Vad är det som gör att du känner obehag eller blir upprörd? Ta reda på vad det är som tänder din stubin så att säga och försök att om möjligt få bort sådana faktorer ur ditt liv.

1. Sänk ribban! Du behöver inte vara perfekt. Ingen kommer att tacka dig för det när du hamnat där i de utbrändas land.
2. Ta dig tid att andas
3. Älska och förlåt dig själv och andra
4. Meditera
5. Gör mindre
6. Spendera mer tid med barn och familj
7. Få massage
8. Gå på lugn promenad i naturen
9. Yoga
10. Utveckla intimitet
11. Samtalsterapi/coaching
12. EMS

3. ÄT  HÄLSOSAMT

När du drabbas av låga nivåer av binjurehormoner kan ditt blodsocker också fluktuera och lågt blodsocker kan belasta binjurarna. För att minska denna belastning ska du aldrig tillåta dig att bli hungrig. Ät flera lätta mål om dagen eller ta ett litet mellanmål, till exempel mandlar, ost eller ett äpple varannan timme för att se till att hålla blodsockret stabilt. Alternativt kan du överväga att äta tre näringsrika mål och två till tre mellanmål på regelbundna tider under dagen.

En kombination av oraffinerade kolhydrater (fullkorn, bönor och grönsaker) och protein (fisk, kött, fågel, ägg och mjölkprodukter) samt bra oljor (oliv- och linfröolja) har stor betydelse för att binjurarna ska återhämta sig. Undvik alla härdade fetter, koffein och vita kolhydrater som vitt bröd och skräpmat.

4. BALANSERA DINA HORMONER MED BIOIDENTISKA HORMONER

Ersätt rätt hormon vid rätt tidpunkt i ditt liv. Bioidentiska hormoner främjar balansen av signalsubstanserna, speciellt serotonin. Om du inte tillsätter de hormoner som kroppen saknar, försöker binjurarna kompensera och jobbar då på övertid. Då tar de längre tid att återhämta sig.

Hur vet du om du är i förklimakteriet eller klimakteriet? Läs min blogg här.

1. Vid PMS och i förklimakteriet använd progesteronkräm 1 pump 2ggr dagligen, dag 16-28 av menscykeln (dag 1 är första dagen du blöder)
2. Är du i klimakteriet behöver du både bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron om du har en livmoder. Om du inte längre har en livmoder behöver du ofta bara östrogen. Lär dig mer om bioidentiska hormoner i min blogg: Bioidentiska hormoner är inget konstigt

5. RENSA BORT TRAUMATISKA MINNEN

Bär du på en “tung ryggsäck” av sorg och trauma från barndomen eller tidigare i upplevelser i ditt liv? Har du utvecklat omedvetna mönster som du inte kan släppa? Ibland hjälper inte samtalsterapi när man vill minska tyngden av “ryggsäcken” eftersom sorg ofta är gömt i det undermedvetna.

1. Prova EMDR

(Eye Movement Desensitisation and Reprocessing) är en terapimetod baserad på ögonrörelser för behandling av trauman, ångest, panik och sorg. EMDR har använts för psykologiska svårigheter efter traumatiska upplevelser såsom övergrepp, trafikolyckor, rån, traumatiska förluster, överfall o.s.v. EMDR har också använts för behandling av prestationsångest, bristande självförtroende, fobier och andra traumarelaterade tillstånd. Läs mer om EMDR här

6. BEHANDLA EVENTUELLA INFEKTIONER

Om du bär på en kronisk infektion jobbar ditt immunsystem och binjurarna på övertid 24/7. Därför är det viktigt att du utesluter eventuell infektion eller inflammatoriska åkommor som orsak till din utbrändhet. Vanliga infektioner som behöver behandlas är:

1. Parasiter och tarmbakterier
2. Tandinfektioner
3. Candida

7. ÖKA DIN SEROTONINNIVÅ

Tillför kosttillskott som hjälper till att återfå en bättre nivå av serotonin i kroppen.  Receptet för ökad serotoninnivå i kroppen är:

1. 5HTP 1-2 kapslar på eftermiddag eller vid läggdags
2. B-Complex med Metafolin 1 kapsel med frukost
3. Cal/mag 1001, 2 kapslar vid läggdags

5HTP är kontraindicerat, och inte att rekommendera för individer med diagnosen bipolärsjukdom eftersom 5HTP då kan orsaka mani.

Under tiden som du jobbar på att öka serotoninet kan du ta GABA eller Kavinace  för att hitta lugnet. Kavinace är också GABA och naturligt men lite starkare. Kavinace ultra innehåller detta GABA plus melatonin och 50 mg 5htp. Kavinace ultra är rekommenderat endast vid läggdags om du har svårt att sova.

8. SKÖLDKÖRTELHORMONER?

Jag vet att många i Sverige verkligen lider av hypotyreos och har svårt att hitta läkare som förstår och som också är intresserade av att föreskriva kombination av T4 och T3 eller svinkörtelhormoner som Armour och Naturthroid. Samtidigt vet jag inte hur många svenska patienter jag behandlat som i hopp om att känna sig piggare, pressat sin läkare att få Levaxin utskrivet, där Levaxinet har ökat värdena till ett hyper status. Med andra ord, alldeles för höga värden av T4 och T3 med ett nedtryckt och alldeles för lågt TSH. De har hjärtklappning, bultande hjärt och är allmänt nervösa och irriterade. Detta tillstånd är farligt. Även om man kanske behöver sköldkörtelhormon, så ska alltid det låga kortisolet och serotoninet behandlas först! Man har väldigt svårt att tolerera stimulation av någon form när serotoninet och kortisolet är lågt. Som tur är så skyddar kroppen dig oftast om du försöker pumpa upp T4 och T3 till för höga värden genom att konvertera det aktiva T3 till reverse T3, som är inaktivt. Liksom en parkeringsplats för sköldkörtelhormonet där det inte kan påverka din kropp. Grejen är att när du behandlat resten som jag nämt så behöver du troligtvis inte Levaxin eller Armour längre.

9. BINJURESUPPORT

Jag rekommenderar alltid att börja med stressminskning, mindfulness, bra kost, hormonell balans och god sömn först. När du fokuserat på det i 2-4 veckor kan du ge din kropp lite extra energi med hjälp av denna produkt som jag använt i min praktik i många år:

1. Adrecor med Licorice Root 1-2 innan frukost
   1. AdreCor med lakritsrot är avsedd för patienter med binjureutmattning, och stöder binjurefunktion genom att öka syntesen av kortisol, adrenalin och noradrenalin. AdreCor med lakritsrot innehåller  inte bara låg dos av Rosenrotextrakt för att stimulera katekolaminfrisättning, men också lakritsrot(standardiserat till 20% glycyrrhizinsyra) för att öka kortisolnivåer

Sist men inte sämst……ANDAS! In genom näsan och räkna till 3……Ut genom munnen, räkna till 9. Gör 3 gånger och reptera ofta under dagen och innan du går och lägger dig.

In health and happiness,

Mia

The post Hur du återhämtar sig från binjureutmattning appeared first on Mia Lundin.

Namninsamling

Klicka här om du vill skriva på

Övergångsbesvär kan effektivt och på ett säkert sätt behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron om livmodern är kvar eller bara östrogen om den är bortopererad.

Dagens kvinnor är ofta pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga. Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Canada baserar sina riktlinjer på (se referenser nedan).

Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur. Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken.

Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset.

Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symptom från hormonell obalans börjar försvinna.

Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.

I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymptom, preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot®, Divigel®  och Femanest® Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.

Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett bioidentiskt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer.

Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.

Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och förebygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det.

Med stöd i aktuell forskning och 23 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer.

Jag vädjar härmed att bioidentiskt progesteron blir tillgängligt för receptförskrivning i Sverige!

Studier som bekräftar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer medan mikroniserat naturligt progesteron inte ökar risken samtidigt som det skyddar slemhinnan och förebygger livmoderscancer.

Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815 ([Review])

Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25

L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53

Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853

Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444

Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).

Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.

Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.

Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.

Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).

Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.

Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15

The post Kvinnors rätt till hormoner som inte ökar risken för bröstcancer appeared first on Mia Lundin.

Dagens kvinnor är ofta pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga. Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom “det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Canada baserar sina riktlinjer på (se referenser nedan).

North American Menopause Society är en organisation i USA med 2000 medlemmar. Den organisationen vägleder gynekologer och andra läkare i USA om hormonersättning och vad som är säkert, tillåtet och FDA approved.

Här kan du läsa deras Approved Prescription Products for Menopausal Symptoms in the United States and Canada.

Skrolla ned till Progestogens och där hittar du Prometrium, Micronized progesterone, samma produkt som Utrogest/Utrogestan/Lutinus i Europa.

Du kan också klicka här om du vill öppna i pdf format och skriva ut: nams-ht-tables 2016

STUDIER

Frank Z. Stanczyk, Janet P. Hapgood, Sharon Winer, and Daniel R. Mishell, Jr.Progestogens Used in Postmenopausal Hormone Therapy: Differences in TheirPharmacological Properties, Intracellular Actions, and Clinical Effects

Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815 ([Review])

Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25

L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53

Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853

Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444

Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).

Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.

Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.

Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.

Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).

Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.

Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15

The post Studier som bekräftar att bioidentiskt progesteron skyddar slemhinnan och förebygger livmodercancer appeared first on Mia Lundin.

The post Intervju med Mia: Hormonkaos, förklimakteriet och klimakteriet appeared first on Mia Lundin.